- Det rör sig om en handfull personer som har dokumenterade våldstendenser, och lider av någon form av dokumenterad psykisk störning och som har framfört hot mot personer i den centrala statsledningen. Och det är naturligtvis en grupp som vi tar på största allvar, säger Martin Wagner.
I en rapport från Säpo hävdas också att många av de politiker som utsätts för hot uppfattar gärningsmännen som just psykiskt sjuka eller som rättshaverister.
Annars grundar sig ofta hoten i personligt missnöje, i en känsla av att ha blivit kränkt av ett politiskt beslut, enligt Martin Wagner.
- Att det här är något som riktar sig mot mig personligen, och jag upplever det som oerhört kränkande från just den här enskilda politikern som fattat de här besluten. Man har en föreställning om att det är väldigt tydligt riktat mot just en själv.
Därför är de politiker som ibland måste fatta integritetskränkande beslut, i en socialnämnd till exempel, speciellt utsatta. Stor exponering i media är också en riskfaktor.
En politiker som nyligen fått känna på, inte bara en enskild persons vrede, utan mångas fördömanden är Birgith Olsson Johansson.
Hon är barn- och utbildningsnämndens ordförande i Örnsköldsvik, och efter Sveriges Televisons avslöjande om missförhållanden på en av kommunens skolor - Bjästaskolan - mottog hon två rena dödshot.
Reportaget, som handlade om hur en 14-årig elev först våldtogs och sedan mobbades och smutskastades på nätet, skapade ett ramaskri. Sammanlagt kom det in flera hundra mail till kommunen.
- Ja, men det har varit väldigt många människor som svurit och hotat och där man har dragit alltifrån alla Bjästabor över en kam, till att kommunledningens ska jag göra si och så med, och rektorn. Det har tagit sig sådana fruktansvärda uttryck så att det går liksom inte att beskriva. Det är hundra, hundra, hundratals mail, och vi har sparat alltihop, säger Birgith Olsson Johansson, socialdemokrat i Örnsköldsvik.
Vågen av protester i det fallet förstärktes antagligen av det faktum att politiker idag är så mycket mer tillgängliga än tidigare.
Nätet har gjort att det går fort att reagera, via mail och bloggar, och det har också förändrat Säpos arbete med att kartlägga hot mot förtroendevalda.
- De sociala medierna gör att man är mer tillgänglig. De flesta väljer också att kommunicera i betydligt högre utsträckning, vilket väcker reaktioner, både snabbare och i omfattning, säger Martin Wagner på Säpo.
Innebär det att ni hanterar fler fall av misstänkta hot nu?
- Ja, vi har fler fall som vi behöver undersöka. Så på ett sätt skulle man kunna tala om en ökad frekvens, men det är också en ökad tillgänglighet som ligger bakom det, så det är viktigt att se sambanden däremellan, säger Martin Wagner som är chefsanalytiker på Säpos hotbildsenhet.
Reporter: Anders Ljungberg, SR International. Publicerat 2010-05-07.
