En av fem heltidspolitiker svarade att de blivit hotade det senaste året, när Göteborgs universitet frågade i en stor enkätunderöskning som presenterades ifjol. Och pratar man med förtroendevalda som varit länge i politiken och i viktiga roller, så vittnar de nästan alltid om egna obehagliga erfarenheter.
- Jag har vid ett flertal tillfällen blivit utsatt för hot. Bombhotad har jag blivit, och sen har jag blivit mordhotad någon gång också, säger Sven-Åke Thoresen (S) i Hudiksvall.
- Jag har fått två skrivna brev till mig då, med hot om att jag ska mördas, våldtas, säger Birgith Olsson Johansson (S) i Örnsköldsvik.
- Man ansöker om lån, tidningsprenumerationer, beställer likkistor, brandutrustning, eller ringa och trakassera, hota och berätta att man känner till var man bor och så vidare, säger Lennart Gabrielsson (FP) som förutom sitt engagemang i SKL även är kommunalråd i Sollentuna.
Och nu ska många av dem ut i en ny valrörelse, med den extra exponering som följer av den och debattera ofta kontroversiella frågor.
Mest synliga blir ju våra rikspolitiker, och på riksdagens säkerhetsenhet säger chefen Lennart Gustavsson att man nu bland annat förstärker samarbetet med partierna, Säpo och de lokala polisorganisationerna.
Även Säpo lägger extra resurser under valrörelsen. Johan Olsson är chefsanalytiker på Säkerhetspolisens författningsskyddsenhet, där man hanterar extremiströrelserna, och han ser en tydligt ökad aktivitet under valrörelser.
- Vi ser tydligt peakar i samband med val. Från extremistmiljöparspektivet är det ju också väldigt naturligt eftersom man har som ambition att inte tillåta sina meningsmotståndare att gå ut på gator och torg, säger Johan Olsson.
- Vi prioriterar om verksamheten, och bland annat prioriterar vi hot mot förtroendevalda under sådana här tider.
Förutom att hålla koll på extremgrupper, är det Säpos uppgift att erbjuda skydd åt, och utreda hot mot personer i den centrala statsledningen, framför allt ministrar och riksdagsledamöter.
Under de senaste två åren har 47 förundersökningar satts igång på Säpo om den typen av misstänkta brott.
Inom SKL - Sveriges Kommuner och landsting - har man i flera år lobbat för att lagen ska se strängare på hot mot politiker. Som det är idag är det ett allvarligare brott att rikta hot mot kommunala tjänstemän än mot förtroendevalda.
För hoten mot politikerna är ett allvarligt problem för demokratin, säger Lennart Gabrielsson på SKL.
- Det är ett allvarligt problem, och ytterst handlar det om att människor som är beredda att lägga ned tid på ett demokratiskt arbete tar sig ytterligare en fundering utöver dem som redan finns om det är värt det.
Har du stött på någon som haft de där funderingarna?
- Absolut. Det möter vi ständigt, och hur många som väger in detta när de tackar nej till politiska uppdrag, det vi ju inte, det kan vi bara gissa oss till. Men det är klart att det inte underlättar rekryteringen, säger Lennart Gabrielsson, tredje vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting och folkpartistiskt kommunalråd i Sollentuna.
Reporter: Anders Ljungberg, SR International. Publicerat 2010-05-07.
