- Min fru är gravid och hon har bara två veckor till förlossning, men vi har inga papper här, papprena har jag skickat till polisen. Sjukhuset kommer inte behandla henne.
Mannen jag pratar med vill vara anonym och är orolig men glad, eftersom han och hans fru ska få barn efter tretton år som gifta. Men som det är nu har hustrun inte rätt till sjukvård så de har sökt sig till Läkare i världens mottagning istället för mödravården.
Margareta Rickman Törnqvist är pensionerad läkare och medicinskt ansvarig på kliniken.
- Varför vi har den här mottagningen det är för att vi känner att vi måste ge vård till de som inte får det på något annat sätt, säger hon.
En annan man står och väntar på sin tur. Han är nervös och stressad och han fick leta länge innan han till slut hittade kliniken. Han vill heller inte säga sitt namn.
- Det har tagit mig nio månader att leta reda på ett ställe där jag kan få hjälp. Och det är sant, jag talar sanning, säger han.
Hur känns det?
Det är obeskrivligt, jag kan inte uttrycka det. Nio månader. Nu är jag glad att jag kontaktade det här stället och en snäll dam pratade med mig och nu är jag här.
I väntrummet är det trångt och bökigt och ett trettiotal personer väntar på sin tur. I lokalen har volontärerna ställt upp vikväggar för att göra plats för läkarundersökningar och rådgivning. De som söker sig hit väntar på besked om asyl, eller har redan fått avslag på sin ansökan. De lider av alla möjliga vanliga sjukdomar, och många har både fysiska och psykiska problem som direkt beror på situationen som gömd eller papperslös flykting
- Väldigt vanligt är det vi kallar psykosomatiska krämpor, att man har olika kroppsliga symptom för att man inte mår bra, man far illa helt enkelt. Man har ont i kroppen man kan ha ont i magen. Sen är det många som har högt blodtryck, som har haft hjärtproblem, som har olika infektionssjukdomar, säger Margareta Rickman Törnqvist.
Margareta och hennes volontärkollegor på kliniken känner så klart till utredningen och de hoppas att deras patienter i framtiden ska kunna vända sig till den vanliga sjukvården.
- Man hoppas ju att det ska bli lättare för dem att få vård i den offentliga sektorn så vi ska slippa, eller slippa, så vi ska bli överfllödiga, säger hon.
Ja, Läkare i världens klinik kommer att bli överflödig om flyktingarna får rätt till sjukvård. Men det är ett kontroversiellt ämne och inom regeringen har åsikterna gått isär. Frågan är hur pass mycket lagarna i verkligheten kommer att ändras.
I ett direktiv som regeringen satt ihop inför utredningen finns ett stycke som väcker en del frågetecken. Under rubriken "Migrationspolitiska överväganden" står det att utredarens förslag inte får påverka asylprocessen negativt, det vill säga att förslaget inte ska bidra till att fler flyktingar stannar i landet utan tillstånd och väljer att hålla sig undan utvisningsbeslut. Flera av de personer jag pratar med oroas över formuleringarna i stycket.
I lokalen finns Anita Dorazio som är ordförande i asylkommittén och som har startat vårdmottagningen.
- Det är rappakalja. Vi talar inte om deras asylärende, vi talar bara om vården, helt och hållet bara vården för människorna. Rubriken är "Migrationspolitiska överväganden", man ska inte blanda ihop de övervägande med rätten till vård. Vill man göra politik av det här och göra snåriga undantagsbestämmelser, då blir konsekvenserna av den här utredningen till snömos, säger Anita Dorazio.
Men socialminister Göran Hägglund menar att forskning och exempel från andra länder visar att fri vård för bland annat papperslösa inte har några negativa effekter på migrationspolitiken och att stycket i direktivet i slutändan inte kommer betyda något.
- Vi tror inte att det här kommer spela någon roll. Erfarenheterna hittils visar ju att länder som infört det här inte får några nya besvärligheter att ta ställning till utan vi vill att utredaren ska belysa alla möjliga aspekter så att vi får en möjklighet att tänka igenom konsekvenserna och därmed hitta ett regelverk som faktiskt fungerar, säger han.
Tillbaka på mottagningen hos paret som väntar barn. Om de vänder sig till BB när det blir dags att föda kommer det bli dyrt.
- Om jag går till sjukhuset måste jag betala, om förlossningen är normal säger de att jag måste betala 23 000. Det är mycket pengar, du vet, vi har inte papper, vi har inte socialbidrag Det är mycket svårt, säger mannen.
Enligt Göran Hägglund ska flyktingar i den situationen inte behöva oroa sig för kostnaderna.
- Det ska inte behöva vara så att en som går och bär på ett barn ska behöva oroa sig för räkningen, det är inte anständigt. Vi ska ha en lagstiftning som gör att personer som föder barn inte ska få en faktura att ta ställning till, säger Hägglund.
Men även om vårdrättigheterna för flyktingarna förbättras kommer det som orsakar många av sjukdomarna vara kvar, nämligen oron för att skickas ut ur landet. Deras rädsla för att bli arresterade när kommer ut ur den gömda tillvaron för att få sjukvård kommer inte försvinna.
- Vi är bara därute du vet. De är på flykt varenda minut eftersom deras asylfrågor inte är avgjorda. det kanske är då dem fångar dig, när du inte är beredd, säger mannen som försökt få vård i nio månader.
Reporter: Soheil Pouresmaili
Publicerad 6/5 2010
