 |
 |
|
 |
 |
 |
||
 |
|
 |
|
 |
 |
||
 |
|
 |
|
 |
 |
 |
||
|
Genom Bruset I Trelleborg finns det en dansmusikstudio som heter Horhuset. P3:s Calle Dernulf har en mer än halvlivslång musikalisk romans med producenten Francios Kevorkian. Loop Troop spelar på Vega i Köpenhamn den 3:e oktober. Mitt i röran av flyers för klubbar, konserter, fester och teaterföreställningar på skivaffären Folk å Rock vid Lilla Torg i Malmö låg en vacker dag hösten 1998 det första numret av tidningen Brus. ------------------------------------------ Klubbsvängen behövde en tidning Alla känner alla Klarar sig utan bidrag ------------------------------------------ Klubbsvängen behövde en tidning Om allt detta kunde man läsa, men framför allt kunde man läsa att "vi på Brus har en önskan om att dansmusiken ska bli något alla kan ta till sig utan fördomar och förutfattade meningar" i ledaren. Kulturföreningen Brus hade landat med målet att "sprida kunskap och intresse för klubbmusik" inskrivet i stadgarna. - Det kändes nödvändigt att starta tidningen, säger nyblivne redaktören Jakob Nielsen. Det hände så mycket i klubbsvängen här nere och i Köpenhamn, och de vanliga tidningarna täckte inte det. Det fanns många intresserade, det hade vi ju sett på våra klubbar, men de fick ingen information. - Fast dagspressen har snäppat upp sig lite, fortsätter Henrik Augustin som är skribent, och ibland är det tragiskt uppenbart att de har Brus som källa. En gång hade vi ett tryckfel där det stod att en klubb Helsingborg hade öppet till kl 8. Då stod det så Sydsvenskan nästa vecka, fast det självklart skulle ha stått Köpenhamn. Tidningen Brus görs av DJs och dansmusikfantaster för folk som vill dansa. Den började som tre A4 vikna till en tidning i A5-format. Nr 1 var klanderfritt formgiven i skydd av nattens mörker på en av redaktionsmedlemmarnas jobb. Efter nr 3 görs hela jobbet på Tidskriftsverkstaden i Malmö. Innan första numret kom ut hade provex skickats till DJs och arrangörer för synpunkter. Att den gick hem var ingen tillfällighet. Alla känner alla Efter hand har det blivit naturligt att hitta Brus bredvid Nöjesguiden ute på stan och att skaka loss på Brusfesterna som ordnas en gång i månaden, men tidningen och festerna är bara delar i verksamheten. Redaktionen har hunnit ge ut en samlingsskiva med hiphop och dansmusik från trakten, och har dessutom hamnat i rollen som inofficiell sambandscentral. Brusmedlemmarna spelar ute så ofta de hinner, på egna och andras klubbar, och att säga att de känner ALLA i skåneavdelningen av branschen är ingen stor överdrift. - Vi har blivit en sorts plattform för kontakter, säger Jakob. På Malmöfestivalen var det vi som fick tipsa arrangörerna om DJs, och folk som vill spela ringer ofta till oss och frågar om bra klubbar. Eller så ringer nån Hässleholmsförening och vill ha en DJ till en dans. Då känner vi för det mesta nån som passar. Sedan något halvår har tidningen ett nytt format och glassigare papper, men görs fortfarande ideellt. Alla har plugg eller jobb vid sidan av, och eventuellt överskott från festerna går till en buffert om det skulle gå åt skogen med annonsörerna. Brus har vuxit upp från "fanzine" till "tidning" i samma takt som klubbkulturen har vuxit till sig i Malmö. Inga bidrag - Vi har blivit nåt som finns och existerar, som folk är medvetna om, säger Jenny Sörby, skribent. Kommun och andra institutioner har blivit intresserade, undrar vad vi gör och kommer hit. Fast det är väl bara för att de inte kan fatta hur en förening kan funka utan några som helst bidrag. Självklart har det blivit problem med undergroundcredden. - Det är ett långt steg mellan "ideell" och "kommersiell" och det kommer vi aldrig att ta, med det inte sagt att vi inte har kunskap som är värd pengar, säger Jakob innan det är dags att gå. Stefan Bodetoft [ till sidans topp ] |
||
