Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.
Släktband återkommer hösten 2018

Thord och Katrines tips

Publicerat torsdag 16 december 2004 kl 11.20
Kathrine Flyborg och Thord Bylund

Thord Bylund och Kathrine Flyborg guidar oss i konsten att släktforska. Varje vecka delar de med sig av sin kunskap i ämnet.

Börja med att intervjua nu levande släktingar. Checka sen av informationen i olika arkiv. Det kan visa sig att släkten minns fel eller har blandat ihop personer och händelser.

Många gånger när man vill bekräfta en historia så hoppar man väldigt långt bak i tiden. Börja med något man säkert vet och forska vidare där.

Adoptera en van släktforskare och gör honom eller henne till mentor. De kan hjälpa en förbi blindskären, tipsa om genvägar och se till att man inte gör allt för många misstag.

När man väl börjat forska och fått fram ny information är det dags att gå tillbaks till släktingarna. När de får ledord som till exempel namn, platser eller omständigheter kan de plötsligt börja komma ihåg händelser och personer som de tidigare inte kom ihåg. Nu kan de kanske spinna vidare på den nyvunna informationen och berätta om saker som de tidigare inte kom att tänka på.

Ha inte för bråttom. Slarvar man i början och får in felaktig information kan hela släktutredningen bygga på falska premisser. Snopet när man ser att släkttavlan tillhör någon annan!

Antavla: När man börjat forska gör man en antavla där man placerar in uppgifter om mamma, pappa, farmor, mormor osv. När man kommer till ett stadium då man inte kommer längre kan man ta tag i en av personerna och vända. Då väljer du en stamfader som du tycker är intressant, t ex den förste som bär ditt släktnamn. Sen följa alla ättlingar som bär samma släktnamn.

Mer än 10 000 individer kan man inte räkna med som anfäder eftersom det inte finns arkivhandlingar som räcker längre än till 15- och 1600 talet. Däremot kan man följa en person som levde på 1500- talet och hitta upp mot hundratusen ättlingar till den personen.

Ge inte upp! Thord Bylund berättade i det fjärde programmet om hur vissa släktforskare ger upp när någon ana gäckar en i arkiven. Men det finns ingen anledning att vara rädd för att vissa ytor i släktträdet blir fortsatta frågetecken. Se det som en utmaning, manar Thord, och glöm inte bort att du kan komma att hitta anor via vägar som du inte visste fanns!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".