Valdagen den 19 september närmar sig med stormsteg. Alla nyheter och program på ämnet hittar du här:
Läs mer om:
Miljonprogramsbor mer miljövänliga
En låginkomsttagare i lägenhet som varken handlar ekologiskt eller sopsorterar lever ändå oftast mer miljövänligt än de som tjänar mer och lever på ett sätt som enligt våra normer verkar vara ett bra miljöbeteende. Det visar Karin Bradley på KTH i sin kommande avhandling i samhällsplanering.
– Låginkomsttagare bor i regel mindre, och reser i regel mindre och lever på så vis mer miljövänligt även om de inte köper ekologiska varor, säger Karin Bradley.
När vi tänker på miljövänligt beteende tänker vi nog oftast på någon som sopsorterar, handlar ekologiskt och kanske kör miljöbil. Men det är inte självklart det mest miljövänliga sättet att leva, visar Karin Bradley i sin avhandling. Hon har intervjuat personer i mer välbärgade villaområden och personer med lägre inkomst i en miljonprogramsförort. Och bland dem i miljonprogramsförorten, var det många som hade en känsla av att de inte levde så miljövänligt, och att de inte levde upp till kraven på sånt som sopsortering och miljövänliga inköp, trots att de bor i lägenhet, konsumerar mindre, åker mer kollektivt och på så vis faktiskt bidrar mindre till växthuseffekten.
Karin Bradley anser att vi fokuserar på symbolfrågor som passar svenska medelklassnormer, men undviker svårare frågor om hur samhället måste förändras på djupet för att bli mer ekologiskt hållbart.
– Jag vill inte påstå att det är helt oväsentligt att handla ekologiskt och sopsortera, det är viktigt. Men det får liksom inte stanna vid såna symbolfrågor, säger Karin Bradley.
Mer om det här kan man höra i programmet Kossornas planet, på lördag, kl 12.03 i P4. Till Kossornas planet.
Referenser:
Bradley, K. et al (2008) “Exploring Environmental Justice in Sweden – How to improve planning for environmental sustainability and social equity in an ’eco-friendly’ context” in /Projections – MIT Journal of Planning/, Vol 8, pp. 68-81.
Läs hela studien (extern länk) (pdf)
Bradley, K,. et al (2008) ”Hållbara staden fångad i postpolitiskt vakuum” i /Arkitekten/, oktober 2008.
Läs artikeln (extern länk)
Textarkiv
Fredag 16 januari 2009
Att flytta en hel stad
Kiruna står inför en uppgift som lockar forskare från vitt skilda håll inom den vetenskapliga världen. Hela staden ska flyttas och byggas upp på nytt. Sprickorna från aktiviteten i LKAB: s gruva håller bokstavligen på att underminera staden.
Fredag 16 januari 2009 kl 00:01
Kiruna står inför en uppgift som lockar forskare från vitt skilda håll inom den vetenskapliga världen. Hela staden ska flyttas och byggas upp på nytt. Sprickorna från aktiviteten i LKAB: s gruva håller bokstavligen på att underminera staden.
Att flytta en hel stadAtt flytta en hel stad (19:23)Kiruna står inför en uppgift som lockar forskare från vitt skilda håll inom den vetenskapliga världen. Hela staden ska flyttas och byggas upp på nytt. Sprickorna från aktiviteten i LKAB: s gruva håller bokstavligen på att underminera staden.
Husdjurens färger beror på människan
Fredag 16 januari 2009 kl 05:50
Ny forskning från Uppsala förklarar varför våra husdjur har så mycket mer varierande färger än de vilda varianterna av samma djur. De har tittat särskilt på tamgrisen och jämfört med vildsvin och funnit att det är människans påverkan av det naturliga urvalet som är avgörande.
Ny krabba på västkusten
Fredag 16 januari 2009 kl 05:55
Vattnen utanför den svenska västkusten har fått en ny invånare. Det är den rödögda simkrabban som under de senaste ett och ett halvt åren har fiskats upp av bohuslänska fiskare. Normalt lever den på sk hårdbottnar ner till 80 meters djup i västra Medelhavet och längs atlantkusten upp till Brittiska öarna. ...
Miljonprogramsbor mer miljövänliga
Fredag 16 januari 2009 kl 06:00
En låginkomsttagare i lägenhet som varken handlar ekologiskt eller sopsorterar lever ändå oftast mer miljövänligt än de som tjänar mer och lever på ett sätt som enligt våra normer verkar vara ett bra miljöbeteende. Det visar Karin Bradley på KTH i sin kommande avhandling i samhällsplanering.
Äggproduktionen i Sverige är inte perfekt
När lagstiftningen skärptes för tjugo år sedan var målet att alla höns skulle må bättre och att dödligheten skulle minska. Idag finns inte de gamla bursystemen kvar i Sverige, hönsen lever endera i inredda burar eller är frigående i enorma flockar, men båda dessa system har problem menar Ragnar Tauson som är professor i fjäderfäproduktion vid SLU.
Fredag 16 januari 2009 kl 06:00
När lagstiftningen skärptes för tjugo år sedan var målet att alla höns skulle må bättre och att dödligheten skulle minska. Idag finns inte de gamla bursystemen kvar i Sverige, hönsen lever endera i inredda burar eller är frigående i enorma flockar, men båda dessa system har problem menar Ragnar Tauson ...
Professor Ragnar Tauson om svenska värphönsProfessor Ragnar Tauson om svenska värphöns (1:39)När lagstiftningen skärptes för tjugo år sedan var målet att alla höns skulle må bättre och att dödligheten skulle minska. Idag finns inte de gamla bursystemen kvar i Sverige, hönsen lever endera i inredda burar eller är frigående i enorma flockar, men båda dessa system har problem menar Ragnar Tauson som är professor i fjäderfäproduktion vid SLU.
Metangas på Mars kan bero på bakterier
Ny forskning från NASA visar att Mars inte är en död planet. Det är upptäckten av metangasutsläpp från planeten som gör forskarna hoppfulla om levande bakterier på Mars. Metangasen kan också vara ett resultat av geologisk aktivitet, men eftersom den förekommer tillsammans med vattenånga anser vissa forskare att det är troligare att gasen har producerats av levande organismer.Reporter Jon Torkelsson.
Fredag 16 januari 2009 kl 07:58
Ny forskning från NASA visar att Mars inte är en död planet. Forskare har upptäckt metangasutsläpp från planeten - utsläpp som kan bero på geologisk aktivitet, men som också kan ha skapats av levande bakterier under Mars yta.
Karsten Pedersen, professor i mikrobiologi, om fyndetKarsten Pedersen, professor i mikrobiologi, om fyndet (1:35)Ny forskning från NASA visar att Mars inte är en död planet. Det är upptäckten av metangasutsläpp från planeten som gör forskarna hoppfulla om levande bakterier på Mars. Metangasen kan också vara ett resultat av geologisk aktivitet, men eftersom den förekommer tillsammans med vattenånga anser vissa forskare att det är troligare att gasen har producerats av levande organismer.Reporter Jon Torkelsson.
Värphönans dilemma, arga och glada bilar
och benexperter som hjälper varann
SR Gotlands Katarina Hedström tar oss med till Visby när ortopederna – läkare som är experter på ben i kroppen – besöker osteologerna – forskare som är experter på arkeologiska benfynd. De båda grupperna har insett att de kan lära av varandra. Vi får träffa chefen för ortopedkliniken, Arne Lundberg och osteologen Sabine Sten vid Högskolan på Gotland.Karsten Pedersen, professor i mikrobiologi, om fyndetKarsten Pedersen, professor i mikrobiologi, om fyndet (1:35)
Ny forskning från NASA visar att Mars inte är en död planet. Det är upptäckten av metangasutsläpp från planeten som gör forskarna hoppfulla om levande bakterier på Mars. Metangasen kan också vara ett resultat av geologisk aktivitet, men eftersom den förekommer tillsammans med vattenånga anser vissa forskare att det är troligare att gasen har producerats av levande organismer.Reporter Jon Torkelsson.Arga och glada bilansiktenArga och glada bilansikten (7:39)
Nio av tio personer tolkar en bils framsida som ett ansikte - och läser in egenskaper i det. Det visar forskning som Elisabeth Oberzaucher, vid Wiens universitet, har gjort. Jon Torkelsson går ut i trafiken och pratar med folk om arga och glada bilansikten.
Fredag 16 januari 2009 kl 10:35
Hur mår hönsen i stora frigående flockar? Det finns metan på mars, kanske från underjordiskt liv – eller från geologisk aktivitet. En bil kan se arg eller glad ut, anser de flesta av oss. Följ med till Gotland där läkare med ben som specialitet och experter på ben inom arkeologin inleder samarbete. ...
Benexperter i nytt samarbeteBenexperter i nytt samarbete (6:07)SR Gotlands Katarina Hedström tar oss med till Visby när ortopederna – läkare som är experter på ben i kroppen – besöker osteologerna – forskare som är experter på arkeologiska benfynd. De båda grupperna har insett att de kan lära av varandra. Vi får träffa chefen för ortopedkliniken, Arne Lundberg och osteologen Sabine Sten vid Högskolan på Gotland.Karsten Pedersen, professor i mikrobiologi, om fyndetKarsten Pedersen, professor i mikrobiologi, om fyndet (1:35)
Ny forskning från NASA visar att Mars inte är en död planet. Det är upptäckten av metangasutsläpp från planeten som gör forskarna hoppfulla om levande bakterier på Mars. Metangasen kan också vara ett resultat av geologisk aktivitet, men eftersom den förekommer tillsammans med vattenånga anser vissa forskare att det är troligare att gasen har producerats av levande organismer.Reporter Jon Torkelsson.Arga och glada bilansiktenArga och glada bilansikten (7:39)
Nio av tio personer tolkar en bils framsida som ett ansikte - och läser in egenskaper i det. Det visar forskning som Elisabeth Oberzaucher, vid Wiens universitet, har gjort. Jon Torkelsson går ut i trafiken och pratar med folk om arga och glada bilansikten.
Lyssna
Senaste ljudklippen
- Bland hajar och kärnkraftsavfallBland hajar och kärnkraftsavfall (5:27)
- Utforskare: Marcus Öhman, zoolog Utforskare: Marcus Öhman, zoolog (3:16)
Serien Utforskarna riktar blicken mot valet och forskningspolitiken. Vetenskapsradion har pratat med svenska forskare som arbetat utomlands och därför kan göra jämförelser med Sverige. Marcus Öhman är zoolog på Stockholms universitet har forskat i flera afrikanska och asiatiska länder. Han tänker i lite andra banor. Det han främst vill komma åt är kreativa forskningsmiljöer där grundforskning och den tillämpade forskningen kan samsas. - Utforskare: Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomikUtforskare: Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik (2:58)
Serien Utforskarna riktar blicken mot valet och forskningspolitiken. Vetenskapsradion har pratat med svenska forskare som arbetat utomlands och därför kan göra jämförelser med Sverige. Kerstin Lindblad-Tho är professor i komparativ genomik vid Uppsala Universitet. Hennes arbete går ut på att jämföra tamhundens och människans genetik för att se vad som orsakar folksjukdomar som cancer eller ALS. Hon leder det nya Science for Life-laboratoriet i Uppsala och har samtidigt en chefstjänst på Broad Institutet i Boston. Hennes önskan till politikerna är mer pengar till unga forskare och större satsning på längre och större projekt. - Ny kemikalie mot malariaNy kemikalie mot malaria (1:23)
Ny kemikalie mot malaria - Sot via mobilenSot via mobilen (1:40)
Sot via mobilen
Lyssna också på
-
Vetenskapsradions veckomagasin
- Senaste sändningen
- Poddradio
- Lyssningsarkiv
-
Vetandets värld
- Senaste sändningen
- Poddradio
- Lyssningsarkiv
Senast publicerat:
Vetandets värld
Vetandets värld sänds i P1 varje vardag 12.10, med repris 23.07.
Senast publicerat:
Veckomagasinet
Vetenskapsradions Veckomagasin sänds i P1 varje fredag 13.20, med repris lördag 01.15 och söndag 08.05.
Vetenskap i poddradion
Ladda ner och prenumerera!
Tablå
Kontakta oss
Vetenskapsredaktionen
Sveriges Radio
Box 1552
751 45 Uppsala
Tel: 018-17 40 00
E-post: vet@sr.se
