Ett litet steg mot en kärnvapenfri värld
Det har snart gått ett år sedan USA:s president Barack Obama målade upp en vision om en framtida kärnvapenfri värld i ett tal i Tjeckiens huvudstad Prag. När han och Rysslands president Dmitrij Medvedev nu i veckan träffas i samma stad tar världen ett litet kliv i den riktningen.
Start-avtalen
Start står för Strategic Arms Reduction Treaty. På svenska betyder det fördraget om minskning av strategiska vapen
Det första Start-avtalet undertecknades 31 juli 1991 av dåvarande Sovjetunionens president Mikhail Gorbachev och USA president George Bush d ä.
Start 1-avtalet löpte ut den 5 december 2009.
Nedrustningsavtalet som ska skrivas under i Prag kom till efter en långdragen förhandling och fyra månader efter att föregångaren, Start 1-avtalet, hade löpt ut. De två länderna förbinder sig i det nya avtalet att minska antalet strategiska kärnstridsspetsar så att vardera land har kvar maximalt 1 550 stridsspetsar.
Det motsvarar en minskning med ungefär 25 procent för USA och över 30 procent för Ryssland. USA hävdar att man i dagsläget har 2000 strategiska stridsspetsar redo och Ryssland tros ha minst 2500.
Övervakas med ny teknologi
Men det var inte frågan om hur många stridsspetsar som ska skrotas som var stötestenen i förhandlingarna. En tvistefråga var i stället själva övervakningsförfarandet, alltså hur det ena landet ska bära sig åt för att vara säker på att det andra landet faktiskt också skrotar de stridsspetsar man har åtagit sig att skrota.
Tack vare ny teknologi inkluderar avtalet nu en ny verifikationsprocess som gör så att de båda länderna kan förvissa sig om motpartens nedskärningar utan att riskera att deras vapenteknologi avslöjas för den andra sidan.
Ryska farhågor
En annan stötesten har varit det amerikanska planerade missilförsvarssystemet på europeisk mark.
Ryssland har motsatt sig systemet eftersom man menar att ett sådant försvarssystem rubbar balansen i nedrustningsavtalet. Därför har Ryssland velat koppla ihop missilförsvarssystemet och det nya avtalet.
Ryssland tycker sig nu ha fått gehör för sina farhågor men landets utrikesminister har ändå gjort klart att om USA bygger upp missilförsvaret så kan Ryssland dra sig ur det nya avtalet.
Viktigt för båda presidenterna
Det nya avtalet är en viktig bedrift för både president Obama och president Medvedev. För Barack Obamas del är det den första stora, konkreta utrikespolitiska segern under hans ämbetstid.
Hans ryske motpart Dmitrij Medvedev befinner sig ännu i föregångaren Vladimir Putins skugga men nedrustningsavtalet är något som han har rott i hamn på egen hand, snarare trots än tack vare Putin.
Särskilt för Barack Obama har det också varit viktigt att få avtalet klart innan maj, då det är dags för uppföljningssamtal om icke-spridningsavtalet. Med ett nyligen underteckna nedrustningsavtal i handen är det lättare att utöva press på andra länder att motarbeta spridningen av kärnvapen i världen.
Kan fortfarande förgöra jorden
Sedan det första Start-avtalet trädde i kraft för snart 20 år sedan har de två supermakterna skurit ner antalet strategiska stridsspetsar med 74 procent. Det nu aktuella avtalet innebär dock inte nödvändigtvis att de två länderna måste skrota stora mängder fungerande stridsspetsar.
Särskilt Ryssland har en snabbt åldrande arsenal och avtalet innebär snarare att landet inte behöver lägga dyra pengar på att ersätta föråldrade stridsspetsar utan ändå kan hålla jämna steg med USA.
Alldeles oavsett det nya nedrustningsavtalet har de två supermakterna fortfarande så pass många kärnvapen att de kan förgöra jorden många gånger om.
USA vill se nya förhandlingar
Dessutom gäller avtalet bara de kärnstridsspetsar som räknas som strategiska. Lite förenklat innebär det sådana som kan avfyras från en kontinent till en annan.
Medeldistansraketer bestyckade med kärnvapen har sedan tidigare avskaffats helt av de två supermakterna, men kortdistanskärnvapen, så kallade taktiska kärnvapen, omfattas inte av Start-avtalen.
Den senaste tiden har det kommit signaler från Vita Huset om att man för första gången vill inleda förhandlingar med Ryssland om att begränsa också antalet sådana.
Ryssland har många fler kortdistanskärnvapen än USA men ett lockbete för att gå in i sådana förhandlingar kunde vara att också ta upp frågan om att skrota även kärnvapen som inte befinner sig i beredskap utan ligger lagrade.
USA kan i dagsläget sätta sina lager i beredskap på betydligt kortare tid än vad Ryssland kan, dessutom kostar de lagrade stridsspetsarna pengar.
Innan det nya avtalet träder i kraft måste det godtas av den amerikanska senaten och det ryska parlamentet duman.
President Medvedev lär inte möta något motstånd i duman, men på andra sidan Atlanten kan president Obama få kämpa betydligt hårdare.
Caroline Salzinger
caroline.salzinger@sr.se
Textarkiv
Tisdag 06 april 2010
Det har snart gått ett år sedan USA:s president Barack Obama målade upp en vision om en framtida kärnvapenfri värld i ett tal i Tjeckiens huvudstad Prag. När han och Rysslands president Dmitrij Medvedev nu i veckan träffas i samma stad tar världen ett litet kliv i den riktningen.
