Utlämnade svensken kan bli problem för Chávez

Gripandet och utlämnandet till Colombia av den 54-årige svensk av colombianskt ursprung, som anklagas för att vara Farc-gerillans ambassadör i Europa, kan komma att stå Venezuelas president Hugo Chávez dyrt.

Colombias president Juan Manuel Santos har berättat att det var han som ringde och bad Hugo Chávez om hjälp med att gripa den nu häktade svensk-colombianen, som då fortfarande befann sig på flyget mellan Tyskland och Venezuela.

Och Chávez gjorde som han blivit ombedd.

Men det skedde på ett sätt som inte respekterade Venezuelas egna lagar och utan att följa de diplomatiska normer som kräver att myndigheterna i den gripnes hemland, det vill säga Sverige, ska informeras.

Det har fått Hugo Chávez politiska motståndare i Venezuela att beskriva fallet som ännu ett exempel på hur Chávez ställer sig ovanför lagen och fattar beslut efter eget behag.

Men framförallt har det kommit protester inifrån hans egna led.
Utlämningen beskrivs som ett förräderi och Chávez anklagas för att ha sålt sig till fienden.

I Colombia uppfattas Chávez agerande som en bekräftelse på att han nu förbundit sig att inte låta Farc-gerillan använda venezulanskt territorium.

Men det finns också andra förklaringar, som att utlämningen skulle vara en slags betalning för att Colombia snart ska utlämna en mäktig knarkboss till Venezuela - en man som hävdar att han har ett 20-tal generaler från Chávez innersta krets på sin lönelista.

Det finns också spekulationer om att Chávez vill rentvå sig inför den publicering, som en brittisk tankesmedja snart kommer att göra, av 100-tals dokument som hittats i colombianska gerillaledares datorer och som sägs bevisa att Chávez tidigare gav Farc-gerillan ett mycket aktivt stöd.

Det är uppgifter från samma datorer som ligger bakom anklagelserna mot svensk-colombianen.