Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kristianstad/Ängelholm/Ljugnby

Stora pengar för oanvändbara folkomröstningar

Publicerat måndag 24 juni 2013 kl 13.08
"Ett svek mot medborgarna"
(1:24 min)
Foto: SVT

Sedan mer än 7 500 namnunderskrifter samlats in i Kristianstad måste politikerna nu ta beslut om en eventuell folkomröstning kring ett köpcentrum i Hammar. Dock kostar folkomröstningar en hel del pengar, samtidigt som de kan vara svåra att använda sig av.

2011 ändrades reglerna för folkomröstningar. Om 10 procent av de som får rösta i en kommun vill ha en folkomröstning ska det bli en - om inte två tredjedelar av kommunfullmäktige röstar emot. 

Samma år röstade ängelholmarna om huruvida en nya trafikled skulle dras igenom det så kallade Pyttebroområdet. Nej-sidan vann med stor mariginal men endast 34 procent gick och röstade. Politikerna valde därför att gå vidare med förslaget, något som retade upp folk som engagerat sig i frågan. 

2012 röstade invånarna i Ljungby kommun i södra Småland om att riva upp ett nedläggningsbeslut av tre byskolor. En skola hade tagits över av ett privat företag och de andra två hade lagts ner. I valet röstade en majoritet för att kommunen åter skulle ta över de tre skolorna. Men även här var valdeltagandet lågt, 28 procent. Precis som i Ängelholm valde politikerna att gå emot valresultatet. 

– Själva omröstningen kostade oss nästan en miljon som faktiskt inte ledde till någonting – mer än en stor irritation hos väldigt många medborgare, säger Ann-Charlotte Wiesel (M), kommunalråd i Ljungby kommun. 

Hon menar att folkomröstningen aldrig borde ha blivit av. Frågan var redan avgjord i fullmäktige och berörde dessutom alldeles för få i kommunen. Därför ställer hon sig också kritisk till den tredjedel av fullmäktigeledamöterna som godkände en folkomröstning. 

– Det är ett svek mot medborgarna att driva igen en folkomröstning och inbilla människorna att det här kommer vi att rätta oss efter, säger Ann-Charlotte Wiesel.

I Ängelholm landade kostnaden för folkomröstningen på 800 000 kronor. Just då kände inte kommunalrådet Åsa Herbst (M) att det var värst väl spenderade pengar, men har i efterhand ändrat åsikt. 

– Eftersom alla satte demokratiutveckling i fokus i vår kommun. Så har det faktiskt lett till någonting som har en spännande utveckling. Så det kan visa sig vara på ett helt annat sätt en väl investerad summa. 

Det hela har lett till att kommunen i våras tog beslut om en helt ny politisk organisation. Efter nästa val ska man inför olika beslut lyssna på berörda grupper innan beslut fattas.

Folkomröstningar

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".