Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inga hbtq-flyktingar på anpassade asylboenden

Publicerat tisdag 22 december 2015 kl 06.41
Asylsökande: "Ologiskt att bo med samma grupp du flytt ifrån"
(4:32 min)
Ett gaypar som håller hand. Foto: Alexandre Meneghini / Scanpix
Foto: Alexandre Meneghini / Scanpix

Tre boenden i Skåne har anpassats för hbtq-flyktingar, men ingen från den asylgruppen bor där. Migrationsverkets ansvariga enhetschef kände inte till att de privata boendena fanns.

Det handlar om tre boenden i Trelleborgs, Malmös och Svalövs kommuner med totalt 158 platser, varav två är HVB (Hem för vård eller boende) för ensamkommande. Samtliga drivs i Attendos regi och hbtq-certifierades i maj.

Birgitta Ärlund, projektledare på Attendo, menar att dessa boenden fyller en viktig funktion.

– På asylboenden finns alltifrån de som har annan sexuell läggning som asylskäl till ett antal personer som tycker att de här människorna inte ska leva. Har man inte kunskap kring hur man ska hantera det kan det bli väldigt jobbigt, säger hon.

Birgitta Ärlund säger till P4 Malmöhus att man informerat Migrationsverket om att dessa boenden finns. Attendo driver ett fjärde hbtq-certifierat asylboende i Westsura, Västmanland. Dit har ett tiotal hbtq-asylsökande placerats.

Sverker Spaak, enhetschef på Migrationsverket med ansvar för boendefrågor, säger att han inte haft kännedom om de htbq-certifierade boendena.

– Just de här boende har vi inte känt till. De har varit med i en vanlig upphandling. Det (certifieringen) är något de gjort på eget bevåg.

Han säger vidare att asylskälen ofta inte är kända initialt, vilket försvårar en placering efter särskilda behov. Migrationsverket kan även komma att driva hbtq-boenden i egen regi.

– Då vet vi att boendet finns och då kan vi styra var boendet ska vara. Men vi kan säkert bli mycket bättre. Det finns förslag på mer central styrning, så att vi ska kunna omplacera folk när behov uppstår. Till exempel till ett hbtq-certifierat boende.

Det är ovisst hur många som söker asyl för att man riskerar förföljelse på grund av sexuell läggning. En ett år gammal kortrapport är den enda källa eller statistik som finns tillgänglig. Enligt den avgjordes 223 ärenden under perioden 1 januari till 30 september 2014. Av dessa rörde 180 fall män och 43 kvinnor. Härav var 17 personer minderåriga utan vårdnadshavare. Minderåriga placeras inte av Migrationsverket utan anvisas till kommunerna, som i sin tur placerar på boenden. Eftersom asylskälen är sekretessbelagda så kan det vara svårt för kommunerna att placera efter behov.

Rudina Luta, verksamhetschef på Attendos HVB-hem i Dalköpinge, Trelleborgs kommun, säger hon inte fått en enda förfrågan från Sveriges 290 kommuner.

– Det är synd att vår kompetens inte tas tillvara. Det skulle inge en känsla av trygghet att vara här.

Ali, från ett nordafrikanskt land, berättar att han som homosexuell var tvungen att dölja sin identitet under hela asylprocessen.

– Man kan utsättas för våld och sexuella trakasserier på ett vanligt asylboende. Det är ologiskt att man ska bo tillsammans med samma grupper som man flytt ifrån.

Ali kom till Sverige för drygt två år sedan. Han säger att han "självklart" skulle valt att bo på ett hbtq-anpassat boende om möjligheten fanns.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".