Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Förmiddag med Carolina

Nyårsraketer skadar många unga

Publicerat måndag 28 december 2015 kl 17.00
Brandinspektör: Föräldrar har ett jättestort ansvar
(5:06 min)
Daniel Sirensjö och Mattias Östling på räddningstjänsten i Hässleholm
Daniel Sirensjö och Mattias Östling på räddningstjänsten i Hässleholm. Foto: Dajana Kovacevic/Sveriges Radio

Varje år skadas ett hundratal svenskar så allvarligt av fyrverkeripjäser att de måste söka vård. Men trots att det är 18-årsgräns på fyrverkerier finns det många ungdomar i olycksstatistiken. 

Förra året skadades 17 personer så allvarligt av fyrverkerier att de fick läggas in på sjukhus, sex av dem var unga under 18 år. I Skåne skadades fem personer och två av skåningarna var dessutom minderåriga. 

På räddningstjänsten i Hässleholm gör de varje år oannonserade inspektioner hos fyrverkeriåterförsäljare och upplever också att regelverket följs. 

– Vi tittar på hur de uppfyller kraven som vi ställt i tillståndsansökan - att de ska ha avskilda rum för att förvara pyroteknisk utrustning. Sedan är åldersgränsen 18 år, både för att sälja som försäljare och även de som köper måste vara 18 år, säger Mattias Östling, brandinspektör. 

Men det går inte att garantera att minderåriga inte får tag på nyårsraketer.

Det är ett problem. Vi som myndighet kan bara kontrollera när vi är på plats. Vad som händer på kvällstid kan vi aldrig garantera. Föräldrarna har ett jättestort ansvar här. Har man barn som är under 18 år som tjatar - se till att stå på er här och säg att de får vänta tills de blir myndiga. 

Förra året förbjöds raketer med mer än 75 gram krut. Från exempelvis Brandskyddsföreningens håll föreslås att också raketer med styrpinnar ska förbjudas och tas bort från marknaden. Det gjordes redan 2008 i Norge och har där gett önskad effekt - färre personskador och bränder.

– Det är raketerna som sitter på en träpinne. Risken med dem är att de faller omkull. Förr i tiden satte man dem i läskbackar och de finns ju knappt längre. En PET-flaska välter lätt och då ligger raketen på marken och flyger kanske in publiken i stället. Vi slår hellre ett slag för de här fyrverkeritårtorna som är välkomponerade med en antändningspunkt. De är betydligt säkrare, säger räddningschef Daniel Sirensjö.

På senare år har rislyktan dykt upp som ett alternativ för den som vill ha en raketfri nyårsafton men ändå något vackert att titta på. Även om det är en liten brand i själva rislyktan slocknar den ofta innan lyktan tar mark. Här tipsar räddningstjänsten om att undvika rislyktor med metalldelar, eftersom de kan landa på åkrar, hamna i skördetröskor och på så sätt skada lantbruksdjur när små bitar metall råkar blandas med djurens foder.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".