Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Viktigt att normalisera allting

Publicerat torsdag 14 januari 2016 kl 16.12
"Det finns en maktordning i samhället"
(9:34 min)
Sanne Vils undervisar förskollärare på Malmö högskola. Foto: Jenny Cederbom/Sveriges Radio
Sanne Vils undervisar förskollärare på Malmö högskola. Foto: Jenny Cederbom/Sveriges Radio

Det är svårt att bryta strukturer i samhället. Det säger Sanne Vils på Malmö högskola med anledning av att det är svårt att hitta mörkhåriga dockor i leksaksaffärer.

– Egentligen är jag inte alls förvånad för det finns en maktordning i samhället där det vita är det fina och den är rätt så säkerställd. Men jag tycker ändå att det är märkligt att leksaksbranschen anser att man inte ska ta in dockor av olika sorter för jag tror visst att det kan sälja, säger Sanne Vils som är lärarutbildare på Malmö högskola med fokus på lärande i förskoleåldern.

På 40-talet utvecklade psykologerna Mamie Phipps Clark och Kenneth Bancroft Clark The doll test för att undersöka hur rassegregation påverkade barns känsla av egenvärde.

De lät afroamerikanska barn välja mellan två identiska dockor frånsett att den ena var vit och den andra brun. En övervägande majoritet av barnen valde den vita dockan vilket psykologerna ansåg var en följd av samhällets negativa syn på brunhet.

År 2008 gjordes samma test igen i Danmark på barn med olika typer av hudfärg. Resultat blev det samma som på 40-talet. De allra flesta av barnen valde den vita dockan.

– Ja, resultatet säger att man inte har förändrat något i grunden utan att strukturerna finns kvar. Man tänker att det borde ha förändrats eftersom man har förändrat språkbruket men det hjälper inte, man ändrar inte strukturerna genom att förändra språket, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att det är svårt att förändra strukturerna men jag tror att man ska se till att det finns dockor av alla sorter i förskolan men också att det finns litteratur, bilder och att man har en medveten tanke, och det gäller både genus, etnicitet och HBTQ, så att man normaliserar allting. Även om man inte kan göra barn fördomsfria så måste man ge dem möjlighet att bli det.

Själv började Sanne Vils jobba som förskollärare 1970, en politisk tid då i princip samma frågor diskuterades som nu.

– Jag hoppas att de här diskussionerna kommer att fortsätta och att man funderar mycket över att inte vara normativ utan att bjuda in alla och allting till diskussion och att man har den attityden också inför barnen, säger hon.

Hur betydelsefulla är leksaker för ett barns utveckling?

– Leksakerna har betydelse men leken i sig är helt livsavgörande för alla barn. Speciellt när det gäller de barn som är nyanlända är det viktigt att de genast får lov att leka och att man ger dem verktyg för det och inte bara ger dem vatten och mat.

Hur viktigt att hitta leksaker som man kan identifiera sig med?

– Det är viktigt att man har igenkänningen i leksakerna och det är något som man tänker  väldigt mycket på ute på förskolorna. Det är också bra att man får se alla möjliga sorters dockor som kan representera alla möjliga sorters människor som ser ut på olika sätt, det är ju viktigt att man möter det som barn.

– Sen tror jag inte att det är livsavgörande. Man är ganska naiv om man tror att om man ger ett ljust barn en mörk docka så gör man det barnet till en fördomsfri människa utan det handlar mer om ens egen attityd och hur man pratar om saker och ting hemma.


 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".