Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

SUS bland de bästa på vård efter hjärtinfarkt

Publicerat måndag 4 april 2016 kl 10.42
Läkare: "Vår utmaning att jobba med motivationen"
(3:40 min)
Margrét Leósdóttir, hjärtläkare på SUS.
Margrét Leósdóttir, hjärtläkare på SUS. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio

Skånes universitetssjukhus har kommit långt vad det gäller arbetet med att hjälpa patienter som drabbats av hjärtinfarkt att ändra sin livsstil. Sjukhuset är bland de bästa i landet, medan lasarettet i Helsingborg hamnar i botten.

Eftervården är viktig för att minska risken för nya infarkter.

– Det är faktiskt den viktigaste delen av behandlingen. Det är behandlingen av riskfaktorerna högt blodtryck, högt kolesterol, högt blodsocker eller diabetes, och sedan behandling av ohälsosamma levnadsvanor som spelar den största rollen. Få folk att sluta röka, börja röra på sig och äta rätt, säger Margrét Leósdóttir, hjärtläkare på Skånes universitetssjukhus.

Hur jobbar ni med det här på Skånes universitetssjukhus?

– Patienterna brukar följas i ett helt år efter sin hjärtinfarkt med flera besök till i första hand sjuksköterskor och sjukgymnaster. Det kan variera utifrån patientens behov mellan fyra, fem besök och upptill många fler besök. Patienten erbjuds också att delta i träning.

Hjärtinfarktvården i landet registreras i ett kvalitetsregister, både vad det gäller det akuta omhändertagandet och de förebyggande insatserna efteråt. Där kan de olika sjukhusen se hur de ligger till i jämförelse.

Vad det gäller det sammantagna arbetet med att förhindra nya hjärtinfarkter hamnar Skånes universitetssjukhus på en sjätte plats av 67 sjukhus i landet. 37 procent av sjukhusets patienter klarar målen för motion, rökning, blodtryck och kolesterol, och resultatet har också förbättrats de senaste åren.

– Jag tror att det ligger i att vi gör täta uppföljningar av våra patienter och att vi individanpassar uppföljningen. Vi försöker ge mycket hjälp till dem som verkligen behöver det, medan de som ligger bra till från början inte behöver vårt stöd lika mycket. Vi riktar resurserna till de mest behövande patienterna, säger Margrét Leósdóttir.

Hur motiverade brukar patienterna vara?

– Det är väldigt olika, alltifrån supermotiverade till ingen motivation alls, och det är vår utmaning också att jobba med det.

Det är stora skillnader i hur väl sjukhusen lyckas med eftervården. Både lasaretten i Landskrona och Helsingborg hamnar i botten i landet i samma mätning. Medan till exempel över 80 procent av patienterna på SUS deltar i ett träningsprogram första tiden efter infarkten, är det bara runt sex procent av patienterna i Helsingborg.

– Det är tråkigt för patienterna att det är så ojämlik vård i landet, och det är viktigt att vi försöker ta reda på vad de här skillnaderna beror på så att vi också bättre kan försöka hjälpa de sjukhus som ligger efter att bli bättre, säger Margrét Leósdóttir.

Men även om SUS ligger bra till hade Margrét Leósdóttir önskat att det fanns mer resurser för att kunna erbjuda patienterna mer hjälp efter hjärtinfarkten. Vården är resurskrävande vad det gäller personal, men kostar i övrigt lite, och vinsten vid en utebliven ny hjärtinfarkt blir desto större.

– Men den vinsten kommer tillbaka mycket senare och hamnar i en annan kassa, så den som måste betala för eftervården är inte den som får tillbaka klirret i kassan, utan det är samhället. Därför är det ofta svårt att övertyga dem som sitter på pengarna att vi ska satsa på det här, säger Margrét Leósdóttir.



 

 


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".