Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Solföretag ser både ljust och mörkt på statens stöd

Publicerat torsdag 17 november 2016 kl 13.48
Hans-Inge Reimers: Vi testar olika idéer
(4:28 min)
Hans-Inge Reimers driver Hästveda Solcellspark utanför Hässleholm.
1 av 4
Hans-Inge Reimers driver Hästveda Solcellspark utanför Hässleholm. Foto: Jerker Hagman/Sveriges Radio
Anläggningen experimenterar med solcellsbord.
2 av 4
Anläggningen experimenterar med solcellsbord. Foto: Jerker Hagman/Sveriges Radio
Parken består av solceller på en 5 000 kvadratmeter stor tomt.
3 av 4
Parken består av solceller på en 5 000 kvadratmeter stor tomt. Foto: Jerker Hagman/Sveriges Radio
Solcellsparkens tomt är nu fullt utbyggd.
4 av 4
Solcellsparkens tomt är nu fullt utbyggd. Foto: Jerker Hagman/Sveriges Radio

En av entreprenörerna i branschen, Hans-Inge Reimers på Hästveda Solcellspark, ser både för- och nackdelar med det statliga stödet till solenergi.

Hästveda Solcellspark utanför Hässleholm är en av anläggningarna i länet som satsar på solenergi.

– På en gammal industritomt har vi satt upp en massa solceller. Vi testar olika idéer om vad man kan göra med solceller. Här finns allt från traditionell produktion till solcellsbord, som förutom att vara ett fikabord producerar el, säger Hans-Inge Reimers på Germansolar, som driver Hästveda Solcellspark på uppdrag av ETC Egen el.

Han berättar att elproduktionen varierar kraftigt beroende på vädret.

– Det är stor skillnad när det är molnigt och vi får ut tio procent av maxproduktionen eller när solen är framme. På vintern när det är soligt blir det högre effektivitet eftersom kiseln i solcellerna har lägre effektivitet när det är varmt, säger Hans-Inge Reimers. 

Som vi tidigare rapporterat satsar Skåne på solenergi och får i år fördubblad tilldelning av det statliga stödet. Hans-Inge Reimers, som är en av entreprenörerna i branschen, ser både för- och nackdelar med statsstödet till solenergi.

– Bidrag är bra på sitt sätt men som det ser ut nu i solcellsbranschen är det inte avhängigt av bidrag längre. Prisbilden har blivit så bra så att det är en bra investering även utan bidrag. Det kommer nyheter gällande bidragen nästa år och det är ingen katastrof över huvud taget om de höjs eller sänks. Sverige är bra på det sättet att vi inte har satsat på bidrag så hårt som övriga Europa. Marknaden här har därför växt långsamt men mer friskt. Vi ser positivt på att det finns bidrag men det är ingen katastrof om de sänks. Risken med för höga bidrag är att företag levererar stora volymer och riskerar konkurs när bidragssystemet ändras. Det kan leda till att stora nybyggda anläggningar står stilla och det är inte bra, säger Hans-Inger Reimers.

Solenergi överhuvudtaget, så långt norrut som Skandinavien ligger, är det något att hålla på med här? 

– Den frågan får jag alltid och svaret är ja. I till exempel Piteå har de ungefär lika många solinstrålningstimmar som i norra Tyskland men fördelade olika över året. Med en beräkning på årsbasis spelar det inte så stor roll när på året man producerar. Visst finns det förutsättningar i Sverige, otroligt bra.

Sverige ligger efter Tyskland när det gäller solceller, varför är det så? 

 – Det är för att Tyskland gick i bräschen. Därför är det bra att Sverige nu kan utnyttja tekniken som utvecklats där. Tyskland har löst många problem och det är en fördel för oss, säger Hans-Inge Reimers.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".