Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Skogsbo och räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna.
(Publicerat idag kl 17.31)

Många faror med fyrverkerier

Publicerat onsdag 28 december 2016 kl 09.50
Kemikalieexperten: Allt som skjuts upp faller ner någonstans
(3:59 min)
Fyrverkeri.
Foto: Karin Malmsten/Sveriges Radio.

Vackra att se på men vådliga för hälsa, husdjur och miljö. De hatälskade fyrverkerierna gör nyårsafton till en högtidsstund för en del men en vånda för andra.

Ska du skjuta raketer i år? I så fall är du ganska ensam. I en undersökning med mer än 3000 personer som försäkringsbolaget If låtit göra, uppgav endast 14 procent att de eller någon i deras hushåll skulle fira av fyrverkeri under nyårsafton i år.

Betydligt fler väljer att åtminstone betrakta skådespelet genom att åka snålskjuts och titta på andras fyrverkerier, hela 41 procent.

Trots att raketerna kan vara vackra att se på säger nu allt fler stora varuhuskedjor nej till att sälja fyrverkerier.

Det ligger i linje med den allmänna opinionen. Nästan 39 procent av svenskarna är negativa till fyrverkerier medan bara 28 procent är positiva, enligt försäkringsbolagets undersökning.

Framför allt är det omtanke om djuren och människor som riskerar att skada sig som uppges vara orsaken till attityderna. Varje år får 100 svenskar uppsöka sjukhus för vård, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Svartkrutsmängden är sedan 2014 begränsad till 75 gram i de pjäser som säljs till allmänheten.

- Rätt använt är det ingen fara, men ett gram räcker för att spränga bort fingrarna från handen, säger brandingenjör Anders Olofsson på Räddningstjänsten i Kristianstad. Fel använt kan det vara livsfarligt.

Okända miljöeffekter

Miljö- och hälsoeffekterna däremot är ännu så länge ganska okända - även för myndigheterna. Den lagstiftning som finns på området reglerar framför allt tillverkning, import och försäljning.

Fyrverkerier som säljs i Sverige ska vara CE-märkta enligt europeisk standard, men Svenska Naturskyddsföreningen har länge drivit frågan att Sverige ska ställa miljökrav på fyrverkerierna.

I Finland och Danmark har miljömyndigheterna tydliga mätsiffror som visar hur luftkvaliteten påverkas av nyårsraketerna, men liksom i Sverige saknas grundläggande fakta om hur utsläppen av tungmetaller påverkar miljön på sikt.

Mätningar av partiklar i luften visar att nyårsraketerna bland annat kan ge astmatiker symptom.

Vid millennieskiftet gjorde Miljöförvaltningen i Stockholm en studie där man kom fram till att fyrverkerierna där bland annat gav upphov till utsläpp av 5,5 ton kalium, 1,6 ton aluminium, 1,3 ton barium och 1 ton magnesium, 275 kilo bly och 250 kilo koppar.

- Det finns ingen anledning att skrämma upp folk, men det är en onödig utsläppskälla och därför är det bra om medvetenheten ökar, säger Mona Ezzelarab på Miljöstrategiska enheten på Länsstyrelsen i Skåne. Det är bra om man frågar efter fyrverkerier utan framför allt kadmium, bly, kvicksilver och krom.

- Det skulle vara totalförbud, tycker Per Gustavsson från Kristianstad som är ute och går med sina båda hundar, Zeb och Maja.

Han berättar att hundarna blir nervösa och oroliga på nyårsafton och att de försöker krypa under soffor och sängar för att komma undan raketerna.

- Någon raket kan man kanske skjuta upp, men jag tänker mest på djuren, menar Jessika Frej, som jobbar en bit därifrån. Det där med tungmetaller har jag däremot inte tänkt på så mycket tidigare.

Christian Håkansson säger att han är miljömedveten och att han tänker på såväl miljön som djuren och äldre människor som blir skrämda av fyrverkerierna. Därför bojkottar han fyrverkerierna totalt.

- Jag är naturmänniska och tänker mycket på djuren och miljön. Så det finns en anledning till att jag inte köper.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".