Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kristianstad

Nytt labb drar in miljoner till högskolan

Publicerat torsdag 30 mars kl 15.01
Forskarna: Det finns inga gränsvärden för läkemedelsrester just nu
(9:04 min)
Erland Björklund och Ola Svahn
1 av 4
Erland Björklund och Ola Svahn. Foto: Jeanette Thelander/Sveriges Radio
detaljbild av masspektrometern
2 av 4
Elektrospray, finfördelar de joniserade ämnena så att koncentrationen kan avgöras. Foto: Jeanette Thelander/Sveriges Radio
Provflaskor inuti masspektrometern.
3 av 4
Proverna inuti masspektrometerns första analyssteg. Foto: Jeanette Thelander/Sveriges Radio
Ola Svahn framför whiteboard med uträkningar
4 av 4
Jo, det krävs en del uträkningar också för att kunna analysera vattenproverna. Ola Svahn känner sig hemtam framför whiteboarden, han har tidigare bland annat jobbat som gymnasielärare. Foto: Jeanette Thelander/Sveriges Radio

Skandinaviens ledande laboratorium när det gäller analys och mätning av läkemedelsrester och hormoner i vatten. Det är den blygsamma målsättningen för det helt nybyggda labbet på Krinova. I dagarna fick man 15 miljoner från EU till ett projekt som ska rena Östersjön mer effektivt.

De två Kristianstadsforskarna Erland Björklund och Ola Svahn har fått 15 miljoner kronor från EU för att hindra läkemedel och andra föroreningar från våra reningsverk att nå Östersjön.

Pengarna kommer från EU:s regionala utvecklingsfond South Baltic. Genom att mäta och analysera vattenprover från fyra modellområden i Sverige, Tyskland, Polen och Litauen ska man förfina modeller som kan användas för att beräkna hur stora utsläppen av läkemedelsrester är från vattenverken och var rening behövs bäst. Flera aktörer från de olika länderna ingår i projektet, MORPHEUS, bland annat lärosäten och naturvårdande myndigheter. Arbetslaget består av 15 specialister inom områdena provtagning, modellering, kemisk analys, reningstekniker och utbildning.

- Det här ska inte vara en akademisk övning, målet är att kunskapen ska nå både politiker och personal på reningsverken i de olika länderna, så att de kan fatta kloka beslut, säger Erland Björklund, professor i analytisk kemi vid HKR och projektledare.

- Vårt nya labb är unikt, det finns bara ett fåtal sådana här och vi har nu utvecklat en teknik som bygger på att man joniserar molekyler för att sedan kunna mäta koncentrationen. Det trodde man inte kunde låta sig göras förut, men vi har visat att det går och nu hoppas vi att forskare från fler lärosäten ska kunna bekräfta att vår metod fungerar, säger Ola Svahn som nyligen doktorerat i ämnet och även arbetar i projektet.

Läkemedelsrester i vatten är ett problem som uppmärksammas allt mer. En del hormonstörande ämnen kan till exempel feminisera fisk, vars reproduktion blir sämre. Till stora delar är det också okänt hur olika kemiska ämnen samverkar och påverkar både individer och ekosystem.

MORPHEUS

MORPEHUS-teamet på kick off i Gdansk.

Förkortningen står för Model Areas for Removal of Pharmaceutical Substances in the South Baltic.

De fyra Östersjöregioner som deltar i projektet är Skåne (Sverige), Mecklenburg (Tyskland), Pommern (Polen) och Klaipeda (Litauen).

Bilden från det internationella kick-off-mötet i Gdansk i mitten av mars.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".