Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Cancersjuka fruns sista månader ska lära vården omvårdnad

Publicerat torsdag 4 maj kl 10.22
Mannen: Man vårdade diagnoser - inte människor
(4:54 min)
cancer
1 av 3
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Hans-Inge Persson bidrar i den nya boken. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio
2 av 3
Hans-Inge Persson bidrar i den nya boken. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio
Mikaela Javinger har både bra och dåliga erfarenheter av vården. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio
3 av 3
Mikaela Javinger har både bra och dåliga erfarenheter av vården. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio

Hans-Inge menar att vården behandlade frun mer som en diagnos än en människa. Mikaela blev så dåligt bemött i psykiatrin att hon nu tvekar inför att söka vård igen. Nu ska deras erfarenheter bli bok – så att andra ska slippa bli behandlade på samma sätt.

Det handlar om ett koncept som kallas personcentrerad vård, som bland annat fokuserar på bemötande och om att göra patienten delaktig i vården.

– Jag hoppas framför allt att boken ska bidra till en bred diskussion om att vi måste se människan som en helhet. Vård är inte bara medicin och farmakologi utan även psykologi och medmänsklighet, säger Hans-Inge Persson från Lund, som bidrar i boken med sina erfarenheter som anhörig.

Det som var alldeles uppenbart var att man inte vårdade människor utan diagnoser och organ

Han skrev 2015 en uppmärksammad bok, "Den inhumana vården", efter att hans fru varit inlagd på Skånes universitetssjukhus i Lund de sista fyra månaderna av sitt liv. Nu är han en av författarna till en lärobok som Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet står bakom. En av medförfattarna är Lundabon Mikaela Javinger.

– Min senaste gång som jag var inlagd gjorde faktiskt att jag kommer att ha väldigt svårt att våga söka den slags hjälpen igen, även om jag behöver, säger hon.

Mikaela Javinger skriver i boken utifrån sina egna erfarenheter av psykiatrin, som varit både bra och dåliga. I dag jobbar hon med frågor som rör just bemötande, inflytande och kommunikation i vården. För henne handlar personcentrerad vård om en inställning.

– Det handlar om ett förhållningssätt, en syn på varandra som människor i det här speciella mötet i vården. Det handlar om att se den människa som man har framför sig som en människa med resurser, säger hon.

Jag bad att få en kudde till, och sköterskan svarade nej, det är en kudde per patient

Enligt Mikaela Javinger är bemötande och kommunikation extra viktigt inom psykiatrin, där patienter ibland är inlåsta och utsätts för tvångsåtgärder som till exempel bältning eller tvångsmedicinering. Hon har många upplevelser av när det brustit och ger ett exempel.

– En sak som kan verka väldigt banal var att jag bad att få en kudde till, och sköterskan svarade nej, det är en kudde per patient, och sedan gick hon. Det skickar en signal att man inte är viktig, och att det inte är viktigt att försöka tillgodose önskemål, säger hon.

I boken skriver Hans-Inge Persson om hur omvården om hans fru brast på onkologen och neurologen i Lund. Han är noga med att betona att han inte tror att det begicks några medicinska fel.

– Det som var alldeles uppenbart var att man inte vårdade människor utan diagnoser och organ, och man skickade inte människor till andra kliniker för undersökning utan man skickade organet. Att organet satt på en olycklig och ledsen människa togs ingen hänsyn till, säger Hans-Inge Persson.

De kom på morgonen, och de försvann på eftermiddagen. Sedan såg vi dem i regel aldrig mer

Under de fyra månader som Hans-Inge Perssons fru Christina var på sjukhus träffade de fler än 30 olika läkare. Han säger att det var hemskt både för dem och för läkarna.

– De kom på morgonen, och de försvann på eftermiddagen. Sedan såg vi dem i regel aldrig mer, vilket också ledde till att jag fick påpeka att Christina höll på att bli förlamad och fråga om de noterat detta. Det jag saknade var en läkare eller en sjuksköterska som sa "vi ansvarar för din vård" och som visade en vårdplan, som talade om vilka prover som skulle tas, om värdena, prognosen och hur man skulle gå vidare. Ingen människa förde någonsin det resonemanget med oss, säger han.

Tanken är alltså att Mikaela Javingers och Hans-Inge Perssons berättelser ska kunna användas på medicinska utbildningar. Boken innehåller också en mer teoretisk del, och även vårdpersonal med erfarenhet av att jobba personcentrerat skriver i boken. Mikaela Javinger hoppas att den ska komma till nytta.

– Jag tror att den här boken behövs för att redan tidigt i en utbildning få en inblick i vad bemötande betyder för personen. Hur djupa spår det sätter att uppleva ett kränkande eller förminskande bemötande, och hur mycket nytta man kan göra. Jag vill peppa personal att det här och det här kan betyda så mycket, som man kanske inte ens tänker på, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".