Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Södra Skåne

Johanna följer hur humlor söker sin föda

Publicerat fredag 12 maj kl 08.34
Forskare: De är fascinerande djur
(4:18 min)
Kvinna med långt blont uppsatt hår som ler. En infälld bild på humla.
1 av 5
Foto: Sveriges Radio/Lunds universitet
Humla i studien. Foto: Ola Olsson/Lunds universitet
2 av 5
Humla i studien. Foto: Ola Olsson/Lunds universitet
Johanna Yourstone, doktorand Lunds universitet. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
3 av 5
Johanna Yourstone, doktorand Lunds universitet Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Humla märks . Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
4 av 5
Humla märks Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Biholkar för solitärbin. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
5 av 5
Biholkar för solitärbin. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio

De första humlorna har fått nummerlappar på ryggen. De är först ut att märkas i en studie om hur vilda bin utnyttjar raps.
Bakom studien står bland andra Johanna Yourstone.

På ett 60-tal platser runtom i södra Skåne har humlebon och bon för solitärbin, bin som lever ensamma, satts upp. Där ska forskarna bland annat studera om långtflygande mörka jordhumlor har en konkurrensfördel gentemot mer kortflygande röda murarbin, genom att bon sätts upp på olika avstånd från raps. De ska även undersöka vad som händer med humlornas kolonier när de överdådigt dukade rapsfälten blommat över.

Tanken är att vi vill följa både individer och hela kolonin och se hur födosöksvalen utvecklas.

Vi är på en av platserna som ingår i studien, ett ännu inte utslaget rapsfält i Rydsgårdstrakten. Doktorande Johanna Yourstone, från Lunds universitet, ska fånga in humlor som är på väg in i det utställda humleboet, för att märka dem med pyttesmå lappar med nummer, så att hon på individnivå ska kunna se vilka slags pollen de samlar in. Humlorna släpps och fångas in några veckor sedan, så att man kan se från vilka växter i området de har hämtat mat.

– Tanken är att vi vill följa både individer och hela kolonin och se hur födosöksvalen utvecklas, säger hon.

– Och sedan kan man kolla på bara en individ och se hur många olika växter den födosöker på, om den är snabb att byta resurser när blomningen av rapsen till exempel minskar, om de främst har gått på raps innan. Man inte riktigt hur snabba de är och hur anpassningsbara de är för en sådan här massblommande gröda som raps, säger hon.

Både vilda bin och honungsbin är viktiga för pollineringen, både av jordbruksgrödor och vilda växter. I Sverige finns omkring 300 arter vilda bin, ett 40-tal av dem är humlor, resten är solitärbin. Många av biarterna minskar, något som kopplas till förändringar i landskapet, vilket till exempel kan leda till att det finns färre blommor och boplatser för bina. Här skulle så kallade massblommande grödor, som exempelvis raps, kunna vara en viktig resurs för bin, menar Johanna Yourstone, men frågan är vad som händer med humlekolonin när rapsen blommat ut.

 – För att kolonin lever ju mycket längre än rapsen blommar, och i början av kolonins levnadstid tillväxer de här kolonierna och det skapas en massa nya arbetare, så drottningar och hanar de skapas inte förrän i slutet av kolonins levnadstid och då har rapsen antagligen slutat blomma, så vill vi se vad som händer med reproduktionen också, säger hon.

Johanna Yourstones studie hoppas att kunskaper från studien ska kunna bidra när man skapar åtgärder för bin i landskapet framöver.

– Det kommer inte att resultera i några specifika råd, men det är ändå en kunskap som behövs för att man ska kunna veta hur man ska gynna pollinatörer i landskapet och hur man ska vidta åtgärder, säger hon.

Mellan 25 och 50 humlor på tre olika platser hoppas Johanna Yourstone kunna märka. Det är ett pilligt jobb. Humlan fångas in och sätts över i ett litet märkrör, med nät i ena änden. Den lilla nummerlappen klistras sedan fast med pincett.

Humla nr ett, en mörk jordhumla från humleboet vid fältkanten, krånglar av sig nummerlappen två gånger, och får flyga iväg utan. Med humla nr två går det bättre och efter ett tag går det på räls, rapporterar Johanna Yourstone.

I studien ska hon också titta på om långflygande bin, som mörka jordhumlorna har konkurrensfördelar mot mer kortflygande solitärbin som röda murarbin. Bon har ställts upp med olika avstånd till rapsfält på olilka platser. Vi går över för att titta på bona för solitärbin, som står uppställda strax intill. De består av rör av papp och vass och där finns det också ett rör med kokonger av det röda murarbiet.

Jag får fjärilar i magen när jag tänker på all data som kommer att finnas i slutet av sommaren, och alla fina grafer man kan göra.

– Och man kan se att ganska många av kokongerna är öppna, så där har bina flugit ut, säger Johanna Yourstone.

Ska ni märka dem också?

– Nej det ska vi inte göra, det är lite för pilligt och de är svårare att få tag på också. De kör in i röret och sedan flyger de ut väldigt väldigt fort, man ser dem i en sekund och sedan är de bara puts väck.

Biholkarna ska också studeras för att se vilka slags bin som bosätter sig där, och vilka blommor de har besökt. Det är spännande att projektet innehåller många olika delar, tycker Johanna Yourstone.

– Jag får fjärilar i magen när jag tänker på all data som kommer att finnas i slutet av sommaren, och alla fina grafer man kan göra. Jag tycker att det är ett väldigt spännande studiesystem, att vi har alla de här olika avstånden och att vi kollar både på humlor och solitärbin, säger hon.

Att arbeta med humlor och andra bin är roligt, tycker hon.

– De är fascinerande djur. De är söta, som små nallar och de är intelligenta, mycket mer intelligenta än man kan tänka sig, säger Johanna Yourstone.

– När det är lite varmare och de är mer aktiva har de vakthumlor som blir lite arga om man kommer för nära, de vet var gliporna i kläderna är, bara det är ju ganska häftigt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".