Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sverige

Nytt framsteg i behandling av diabetes typ 1

Publicerat torsdag 10 augusti kl 19.12
Riktar sig till viss patientgrupp
(1:38 min)
Kvinna injecerar insulin i buken med insulinspruta.

En artikel i tidskriften Science translational medicine beskriver något som forskarna menar är ett positivt framsteg inom behandling av diabetes typ 1.

Typ 1 diabetes, som ibland kallas barndiabetes, är en autoimmun sjukdom. Den uppkommer då kroppens immunförsvar felaktigt uppfattar kroppens insulinproducerande celler som främmande, och förstör dem. 

Tanken med immunterapi är att upprepade gånger injicera låga doser av en molekyl som liknar det ämne som kroppen reagerar emot, i det här fallet insulin, för att sakta vänja kroppen att tåla det. Så småningom lär man på så vis immunförsvaret att inte reagera emot det.

En sådan behandling medför dock en risk att man istället accelererar sjukdomen, och gör mer skada än nytta. Tidigare försök har inte gett önskat resultat.

– De har varit väldigt svajiga resultat, förklarar Åke Lernmark, professor vid Lunds universitet, och som själv forskar kring immunterapi mot typ 1 diabetes. 

I den aktuella studien har en brittisk forskargrupp provat att injicera en annan slags molekyl än tidigare. Det handlar om en liten peptid, en bit av förstadiet till insulin. Peptiden har egenskaper som gör att den väldigt väl matchar immunförsvaret hos patienter som har en viss genetisk risk att utveckla typ 1 diabetes. Här i Sverige utgör den patientgruppen mer än en tredjedel av alla de som diagnosticerats med sjukdomen.

Försöket gjordes i totalt 27 patienter under 100 dagar, och resultaten verkar lovande. I den grupp patienter som fick immunterapin syntes inga tecken på biverkningar, varken under behandlingen eller vid uppföljning sex månader senare. Dessutom verkade förstörandet av de insulinproducerande cellerna stanna av i de behandlade patienterna, till skillnad från i placebogruppen. De behandlade patienterna behövde mindre insulin än de i placebogruppen.

– Det finns tecken på att sjukdomsprocessen avstannade, och det är väldigt positivt, säger Åke Lernmark. 

Studien är dock väldigt liten, så betydligt större patientgrupper och mer forskning kommer att krävas innan det blir tal om någon allmän behandling.

Referens: Metabolic and immune effects of immuneotherapy with proinsulin peptide in human new-onset type 1 diabetes. Mohammad Alhadj Ali et al, 2017. Science translational medicine. Doi:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".