Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012/2013. Nyheter från musikens värld. Här får du höra om det svenska och internationella musiklivet...

Fyra högskolor i unikt operasamarbete

Publicerat torsdag 10 april 2008 kl 14.50
Regissören Eva-Maria Witsje Voss Melbye Foto: Sofi Sykfont

Ikväll presenteras resultatet av ett unikt samarbete mellan fyra konstnärliga högskolor i Stockholm och en anrik teaterinstitution. Ikväll har barockoperan Dido och Aeneas premiär på Confidencen i Ulriksdal, och bakom uppsättningen står studerande från operahögskolan, musikhögskolan, danshögskolan och Dramatiska Institutet. (SR Mim 10/4)

- Jag har lärt mig jättemycket, säger Eva-Maria Witsje Voss Melbye som går sista terminen på operahögskolans regiutbildning och fortsätter:

- Eftersom vi har varit så många i den här produktionen så har jag ju lärt mig väldigt mycket kring att prata inför många människor och människor med olika erfarenhet.

- Alltså för mig har det varit viktigt att alla ska känna sig delaktiga, även om de har en liten roll eller sjunger i kören eller vad de gör, och därför har det varit en viktig del i konstruktionen att alla är på scenen under hela föreställningen.

Det handlar om drygt 20 personer, vilket är en utmaning i sig för regissören eftersom hon hela tiden måste ha klart för sig vad eller var folk ska vara, men det har också varit en utmaning för Eva-Maria Witsje Voss Melbye att lösa upp gränser mellan skolorna:

- Alltså att en skola bara ska känna att bara är i kören när de sjunger och en annan skola ska känna att de är så viktiga för att de är solister - att man verkligen blir ett team, och det har krävt mycket både av regin men också hur man umgås med folk.

”Vi har haft det jätteroligt!”

Witsje Voss Melbye lyfter också fram samarbetet med exempelvis scenografen Eva Magnusson, kostymören Marcus Olson och ljussättaren Markus Granqvist från Dramatiska Institutet:

- Det är otroligt intressant eftersom de inte har jobbat med opera tidigare och jag bara har jobbat med opera, så man har olika estestiska värden som man jobbar utifrån. Några saker är väldigt självklara för mig och inte för dem, och tvärtom, att det finns saker som de kan komma med som hjälper mig jättemycket att komma ur operatänkandet - som är jättebra men som också kan behöva utmanas, säger hon och tillägger:

- Som produktionsteam har det ju varit jätteroligt, vi har verkligen haft jättemycket nöje och hjälp av varandra att lyckas, tycker jag.

Henry Purcells opera handlar om kärlekshistorian mellan Kartagos drottning Dido och Roms grundare Aeneas - och i den här uppsättningen vill Witsje Voss Melbye lyfta Dido’s karaktär, att det inte bara handlar om älskar-älskar inte utan också om huruvida hon som drottning får lov att älska honom för sitt folk.

Dido sjungs av Michaela von Koch, som går sista året på operahögskolan.

Samarbetet en konst i sig

Att få till ett samarbete som här mellan de fyra konstnärliga högskolorna i Stockholm och en teater är en konst i sig, och det handlar inte bara om att pussla ihop sådant som utbildningar, utan också om pengar, säger uppsättningens producent Gunnar Helgesson:

- Ska man då få till resurser så ska man ju lägga det så att alla kan vara med i projektet, och det tog oss ungefär två år att komma fram till ’hur ska vi lägga det här i tiden för att vi ska få till alla funktioner i produktionen?’, säger Helgesson.

- Projekt gör vi gärna och när det blir så här lyckat som vi vill påstå att det håller på att bli då är det jätteroligt men det kräver sin planering.

Du själv är från musikhögskolan, vad skulle du säga att det här ger studerande därifrån?

- Det var ju så här att Ann Wallström som är ansvarig för den tidiga musiken på musikhögskolan och Olof Bohman som är dirigent träffades och tyckte att studenter som går ’tidig musik’ sällan får chansen att spela i en orkesterproduktion. Det var så den här idén föddes att göra ’Dido och Aeneas’ och sedan tog vi kontakt med de andra högskolorna, svarar Helgesson först och sedan:

- Det som det ger nu musikhögskolans studenter - musikerna - det är ju att få spela i en produktion ett helt verk i sin stil som de går utbildning på. Hälften av solosångarna är från musikhögskolan och hälften från operahögskolan, och de från musikhögskolan får ju chansen att vara med i en uppsättning som de inte skulle få vara annars. Kören är härifrån, alltså kammarkören, många är solosångsstudenter.

Berit Nygren 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".