Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012/2013. Nyheter från musikens värld. Här får du höra om det svenska och internationella musiklivet...
Mångfalden i kulturskolan

Kulturskolorna vet inte vilka de når

Publicerat tisdag 8 juni 2010 kl 15.17

Kultur och musikskolan finns i stort sett alla landets kommuner, och den är till för alla barn. Men når den till alla? Mitt i Musikens har gjort en undersökning om mångfald och rekryteringsmål och bett kulturskolorna att uppskatta hur stor andel barn med utomnordisk bakgrund de når.

Alla svarar olika men ett svar är tydligt: man vet inte.

Europas största kulturskola, kulturskolan i Stokckholm till exempel, vet inte hur bra man är på mångfaldsrekrytering.

-Jag kan varken svara om vi är bra eller dåliga eftersom vi inte mäter på det sättet. Vi har ett uppdrag att erbjuda över femton tusen platser, det är vårt uppdrag, säger hon.

Kulturskolechef Marion Hauge-Lindberg kan inte svara, eftersom hon inte har i uppdrag att samla in statistiken och därför finns inga fakta.

163 kultur och musikskolor har svarat på Mitt i Musikens enkät. Och en stor andel uppger att de får gissa hur man lyckas nå alla barn. Kommunerna ställer inga redovisningskrav och det finns också en uppfattning om att det är omöjligt att få svar, tlll och med "olagligt att registrera detta".

Calle Nathansson, handläggare på SKL, förbundet för Sveriges kommuner och landsting, säger att de allra flesta kommuners kulturpolitiska program har barn och unga som en prioriterad målgrupp och att alla i gruppen ska ha tillgång till kultur.

Två tredjedelar av skolorna säger att de har uttalade rekryteringsmål, men mycket få av de målen handlar om etnisk eller social mångfald. När man tittar på vad de målen kan handla om så har majoriteten mål om att rekrytera barn och unga för att ha fungerande orkestrar till exempel att få in fler blåsinstrument. Bara nio kulturskolor säger att de har uttalade mål att nå barn med utomnordisk bakgrund.

Hur ser det då ut med mångfalden?

Två av tre skolor i enkäten svarar att tio procent av eleverna eller färre har utomnordisk bakgrund men många av skolorna kan inte svara exakt utan kan bara uppskatta - statistiken finns inte. Det är ännu svårare att uppskatta social bakgrund. Går man genom skolverket för att se hur många barn med exempelvis olika etniska bakgrund som går i grundskolan går det att få fram exakt. Och det finns en anledning till det: det är bara grundskolan i kommunerna som måste registrera barnens eller deras föräldrars etniska bakggrund - detta för att skolan är skyldig att erbjuda modersmålsundervisning. Men det är inte förbjudet att registrera bakgrunden. Till exempel skulle kommunerna kunna fråga om samtycke för att registrera etnisk eller social bakgrund och beskriva att de tar in uppgifterna i syfte att undersöka om man verkligen når ut till alla. Det är enbart i fall där det är väldigt få elever i en skola där man skulle riskera att peka ut en person med annan bakgrund som det kan bli fel.

Men kommunerna har inte krav på att som gör för att se hur musik och kulturskolan når ut.

Och det är något kommunerna borde göra säger Calle Nathansson på SKL

-Ska man bedriva en offentlig verksamhet måste man mäta resultaten mot målen och följa upp det ordentligt.

Mitt i musiken

Research: Erika Libeck Lindahl

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".