Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012/2013. Nyheter från musikens värld. Här får du höra om det svenska och internationella musiklivet...

Jazzmusiker och 1600-tals organister - mer gemensamt än vi tror

Publicerat fredag 22 oktober 2010 kl 14.41
Stora likheter i musikalisk improvisationskonst förr och nu
(7:02 min)

Det finns stora likheter i musikalisk improvisationskonst - förr och nu.  Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. Karin Nelson är organisten och universitetslektorn som skrivit avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings. I den undersöker hon vad gamla orgelmanuskript från 1600-talet har gemensamt med moderna jazzskivor.

Vasakyrkan i Göteborg fylls av tonerna från ett så kallat magnificat eller Marias lovsång som det också heter. Karin Nelson sitter längst ut på orgelbänkens kant för att nå pedalerna på den stora gamla orgeln. Orgeln är inte riktigt lika gammal som de 1600-tals manuskript Karin Nelson forskat om. Men den är tillräckligt gammal för att inte vara anpassad för både män och kvinnors kroppsbyggnader. Det har inte hindrat Karin Nelson från att i sin avhandling undersöka hur 1600-tals organister i norra Tyskland lärde sig att improvisera och jämföra det med dagens jazzmusiker. I undersökandet ingår en hel del orgelspelande också och 1600-tals Organisten och kompositören Heinrich Sheidemanns magnificat används som fallstudie.

Uppe på orgelläktaren denna soliga höstdag improviserar Karin Nelson utifrån en noterad komposition, något hon i sin avhandling visar att också 1600-tals organisterna gjorde. Hon lyfter fram Kompositörer som Bach, Beethoven och Listz som också använde sig av redan noterade kompositioner när de improviserade. Men vad har då 1600-talets orgelmanuskript gemensamt med dagens jazzskivor?

 - Ja för det förts är det relationen till andra musikers kompositioner eller improvisationer. På 1600-talet fanns det ju inga cd-skivor så då fick man skriva ner musiken istället och visa sina kollegor. En stor grupp som improviserar idag är ju jazzmusiker och de brukar ju ofta planka och lära sig solon från skivor till exempel. En annan likhet är att båda grupperna trycker på vikten att transponera, alltså spela i olika tonarter och att memorera musik, berättar Karin Nelson.

- Det var alltså en stor skillnad att vara organist på 1600-talet i jämförelse med att spela på jazzklubbar i dag och det var ju den sakrala biten, att en organist skulle delta i gudstjänsten och syftet med musiken var att lovsjunga gud annars fick det vara så att säga, säger Karin Nelson

Idag blir vi inte särskilt förvånade av organister som spelar klassiska jazzlåtar och till och med  80-tals pop. Bland de hundra-tusentals hyllningar till Mickael Jackson som går att finna på nätet, hittar man också en organist i en Newyork-kyrka som spelar Jacksons Thriller. Men Karin Nelson menar att det finns en bilden av ett historiskt spelsätt är  att man var slav under sina noter till skillnad från idag och det stämmer inte riktigt.

- Det finns exempel från historiska källor som talar om att bland annat Bach och Liszt, när de improviserade då började de ofta från en redan noterad komposition men successivt så lämnade de förlagan och började skapa något eget, säger Nelson.

Sara Moein

sara.moein@gmail.com

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".