Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012/2013. Nyheter från musikens värld. Här får du höra om det svenska och internationella musiklivet...

Jazzriksförbundet öppnar sig för fler

Publicerat måndag 9 maj 2011 kl 13.14
"Vi är redo att täcka vakuumet"
(4:29 min)
På Jam i Malmö Foto: Elin Hörberg

Som första riksförbund tar nu Svenska jazzriksförbundet skeden i vacker hand efter nedläggningen av Rikskonserter och stöper om hela sin organisation, för att kunna navigera och agera i det nya musikliv som nu växer fram i Sverige. Bland annat ska förbundet ta in fler typer av medlemmar och bygga flexibla organisationer regionalt.


Samtidigt byter förbundet namn till Svensk jazz.

- Vi säger att vi är redo att täcka de vakuum som kommer efter Rikskonserter, och vem som ska ge oss det uppdraget är för oss ointressant - om det är musikverket eller om det är kulturbryggan eller regeringen eller om det är en miljardär som har litet pengar över till jazzen. Det spelar ingen roll men vi vet att det finns ett oerhört stort engagemang för de här genrerna och vi vet att med bara litet smörjmedel så kan vi göra så väldigt mycket mer, säger Magnus Thuvesson som är fortsatt förbundssekreterare efter årsstämman under den gångna helgen.

Det är en solig vårdag men bredvid oss dansar torra löv från den gångna hösten, som en påminnelse om ett svenskt musikliv som inte längre finns. Den tiden är förbi då staten arrangerade turnéer via Rikskonserter, och med nedläggningen av den statliga stiftelsen behöver nu arrangörer inom jazzen och på andra håll i det fria musiklivet ta ett större eget ansvar, och det är Svensk jazz berett att ta, säger Magnus Thuvesson.

- Vi står väl rustade för att vi har 40 års erfarenhet av visserligen spartanska turnéer men man får göra saker spartanskt när man inte har så mycket medel, med vår turné Pulsslag då, men som vi i samma anda som allting annat tittar över.

Vid sidan av det har Svensk jazz också tagit över Jazz i Sverige-utmärkelsen och gjort om den till ett nytt nationellt projekt, men nedläggningen av Rikskonserter är bara en av flera anledningar till att Svenska jazzriksförbundet nu byter namn till Svensk jazz och stöper om hela sin organisation.

Bygger om organisationen regionalt

Det pågår ju en regionalisering av kulturlivet, alltså att makten över kulturpengarna och annat flyttas ut i regionerna, och nu kommer Svensk jazz att bygga om sin organisation för att bli bättre på att lobba för jazzen regionalt. Dessutom kommer Svensk jazz från och med nu att släppa in fler typer av medlemmar, för idag finns det många olika arrangörer av jazzkonserter, och också de ideella föreningar som idag kan vara medlemmar i Svensk jazz ökar fortfarande.

- På de senaste fyra åren så har det ökat, från 82 till 108 jazzklubbar. Det är en ganska kraftig ökning, men sedan det som händer där utanför - om man blickar utanför litet är ju att det kommer upp nya typer av arrangörer. Man tänker inte på organisationsform i första hand utan man vill ... ofta är det musiker kanske som bjuder in andra musiker och det arrangeras jazz som aldrig förr - vågar man säga det? Det vågar jag, säger Magnus Thuvesson.

Sångerskan Linnea Henriksson driver jazzklubben På Jam i Malmö tillsammans med Elin Hörberg, och för dem betyder medlemskapet i Svensk jazz både reda pengar och administrativ avlastning, säger Linnea:

- Vi får fokusera mer på att faktiskt vara den klubben och liksom jobba mot den visionen som vi har med varför vi har startat det.

Svensk jazz har tittat på Norge

Svensk jazz har tittat på hur dess norska motsvarighet - Norsk jazzforum - har organiserat sig för att samla den norska jazzen och tala med en röst mot politiker och andra.

- Storbanden har vi lämnat till ... för de är medlemmar i orkesterförbundet, och vi vill inte bråka i Sverige, säger Magnus Thuvesson.

Sedan kommer Svensk jazz att bygga på strukturer som redan finns, till exempel musikerorganisationer som Föreningen sveriges jazzmusiker och Impra som för övrigt redan är med i förbundet. "Det viktiga är att musikerna själva formulerar vilka frågor de vill driva i sitt eget råd hos oss", säger Thuvesson. Det samma gäller jazzfestivaler som nu också får möjlighet att vara med i förbundet.

- Vi har bara konstaterat att det finns vinster med att samla sig. Det tror vi på. Det är liksom idén med hela vår verksamhet.

Vad är poängen med att just jobba för jazzen?

- Alltså även om inte bidrag fördelas per genre kan man inte komma ifrån att det finns ett oerhört stort stöd och engagemang för olika genrer i samhället kan man väl säga, och det kan vara en viss politisk nonchalans att hela tiden klumpa ihop allting. Det att man inte riktigt bryr sig egentligen. Jag får känslan av att i Norge är det ok att stå upp för ett särintresse. Det är det inte i Sverige. Man skapar kulturhus och så får de hålla på där ungefär. Jag och tio, hundratals, tusen människor i Sverige brinner för jazzen i alla dess olika former och vissa är i fåran och vissa är i utkanten och vissa är inte eniga om vad man ska kalla jazz, men vi har ändå en kärlek till den typen av musik gemensamt, och det måste vi få lov att samlas kring, svarar Magnus Thuvesson.

Berit Nygren
berit.nygren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".