Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012/2013. Nyheter från musikens värld. Här får du höra om det svenska och internationella musiklivet...

Religionen i musiken - Black metal och Cat Stevens

Publicerat tisdag 11 oktober 2011 kl 13.36
"Man ifrågasätter den kristna dominansen ganska mycket"
(4:24 min)
Erik Danielsson, sångare i Black metal-bandet Watain. Foto: Claudio Bresciani / Scanpix

Ända sen hippierörelsen på slutet av 1960-talet har religion använts i populärmusiken. Antingen som ett sätt för olika religioner att förmedla sitt budskap genom musiken - eller för musiker som vill framföra religionskritik.

I en nyutkommen bok skriver åtta forskare från fem olika länder om religionen i populärmusiken.

I slutet på 1800-talet började frälsningsarmén använda sig av den tidens populärmusik i religionens tjänst. Genom att helt enkelt byta ut texterna till kristna texter. Men det var först på slutet av hippierörelsens 1960-tal, som religionen började ta plats i musiken på riktigt - inte bara som lovsång utan också i form av religionskritik. Religionens uttryck och roll i populärmusiken har naturligtvis utvecklats sen dess. Religionskartan har förändrats på grund av stor rörlighet mellan olika länder. Och inom flera av populärmusikens genrer finns det en aktiv diskussion om religion. Allt detta tar boken Religion och populärmusik i Europa upp. Texterna handlar till stor del om förändringen och osäkerheten kring religionen, säger en av bokens redaktörer Thomas Bossius. Som forskar i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Och det finns mycket kritik mot religionen. Ett ifrågasättande av religionen: den etablerade religionen eller ett ifrågasättande av religionen som maktförhållande i världen. De här texterna ger uttryck för unga människor funderingar och kanske längtan efter någonting att tro på och väldigt stark kritik mot till exempel här uppe i norden kristendomens självklara roll som tolkare. Man ifrågasätter den kristna dominansen ganska mycket.

Något Black metal-band som till exempel Stockholmsbandet Dark Funeral visar i sina texter. Låten Declaration of Hate innehåller textraden "Christians - oh how I hate them all" och versen en bit ner lyder:

I don't even bother About the other's problem I don't care about humanity Oh god I hate you!!!

Boken behandlar hur genrer som black metal, hip-hop och psykedelisk trancetechno använder sig av religionskritik i sin musik. Men också Yusuf Islam eller före detta Cat Stevens musik, ett slags lovsång till islam är ett exempel på hur de olika religionernas plats i populärmusiken. Men den här gången handlar det om hur religionen använder sig av musiken för att för fram religiöst budskap

Thomas Bossius började sin musikforskning med att undersöka black-metall och dess kritik mot religion i nästan 10 år, men sen gjorde han ett tvärt kast och började forska om kristen lovsång istället.

– Jag kände att det där är jätte intressant att titta på - på den andra sidan så att säga. Nu hade jag tittat på motståndarna till kristendomen och nu var det ungdomar i samma ålder som de andra, som istället använde kristendomen och på något sätt radikaliserade kristendomens värden och utryckte det med hjälp av text och musik. Och pratade om det som livsstil så var det som lockade mig till det.

Och religionen fortsätter vara viktigt för unga människor i det moderna västlandet, säger Thomas Bossius. Även om den har förlorat mycket av sin kraft är religionen fortfarande en aktiv kraft som man förhåller sig till. Vare sig man bekänner sig till ngn av de etablerade religionerna. Eller använder religion till att diskutera de grundläggande existentiella frågorna genom musiken.

– Och att man i de här kulturerna runt musiken diskuterar de här frågorna mer eller mindre aktivt. Men många av de exemplen vi tar upp i boken där är religionen verkligen en central del i de här kulturerna, som i grund och botten är centrerad kring musiken. Men det är inte bara i texterna som man diskuterar de här religiösa frågorna utan man gör det även i fanzines och på hemsidor och i kulturerna runt, säger Thomas Bossius.

Sara Moein
sara.moein@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".