Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012/2013. Nyheter från musikens värld. Här får du höra om det svenska och internationella musiklivet...

Tyst kunskap ger klingande klavikord

Publicerat onsdag 26 oktober 2011 kl 13.35
Klavikord nybyggs
(2:40 min)
1 av 3
Klaviaturen på ett litet, gammalt klavikord. Foto: Patrik Paulsson/SR
Här syns de uppstickande mässingsplattorna som slår an strängen
2 av 3
Här syns de uppstickande mässingsplattorna som slår an strängen
Tangenten sitter i ändan på en trästav som lagras så den kan svänga uppåt
3 av 3
Tangenten sitter i ändan på en trästav som lagras så den kan svänga uppåt

En nybyggd kopia av ett stort klavikord som fanns på Gunnebo slott utanför Göteborg håller på att byggas.

Inblandade är bland annat Göteborgs universitets Joel Speerstra genom GoArt, som forskat och byggt både orglar och andra klaviaturinstrument. Tanken är att det nya klavikordet ska ge tillbaka kunskaper om hur gamla instrument byggdes.

Lite förenklat kan klavikordet sägas vara likt ett piano eller en cembalo, med tangenter lika de moderna klaverinstrumenten, men medan cembalon knäpper på strängen när man trycker ner tangenten så slår en liten mässingsstav till strängen underifrån på klavikordet. Men klangen påminner om cembalon, förutom att klavikordet faktiskt kan böja tonen lite, i och med att mässingsstaven ligger mot strängen, trycker man lite extra på tangenten åker tonhöjden upp, ungefär som när man bänder en gitarrsträng:

-Carl Philip Emanuel Bach var förtjust i det sättet att ornamentera, berättar Joel Speerstra.

-Och jämför du med en cembalo, så är tonen där som den är efter att strängen är knäppt. Då är leken slut!

Och forskarna samarbetar med hantverkare som lärt sig hantverket och kan se på gamla instrumetn hur verktygen gått och då räkna ut hur man ska göra. Men lätt är det inte, att fånga den tysta kunskapen:

-Det går att se spår av verktygen i de gamla instrumenten, berättar Joel Speerstra. Efter det kan man göra en sig en teori som det sedan är upp till en skicklig hantverkare att prova och på så vis går det att få reda på om det är en ritning i botten eller om bygget kommit till på annat sätt. Och sedan kan vi gå vidare med den kunskapen.

Och just den stora modellen som byggdes till Gunnebo slott av stockholmsmästaren Pehr Lindholm överlevde extra länge i Sverige, långt in på artonhundratalet. Men pianot tog ändå över, eftersom repertoaren med starkare spel blev på modet, inte minst om någon ska spela tillsammans med orkester.

Men just att det går att påverka tonen efter anslaget tycker JoeJoel Speerstra talar för att klavikordet ska överleva som instrument:

-Man kan påverka tonen över hela tonens längd, och det blir samma känsla som vid gitarren, tonen påverkas som musikern vill ha den, säger han.

På Gunnebo slott vet forskarna till och med vilket rum och vid vilken vägg det ursprungliga instrumentet har stått, tanken är att invigningen med det nya instrumentet på samma plats ska ske till kommande sommar.

Patrik Paulsson
patrik.paulsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".