Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012/2013. Nyheter från musikens värld. Här får du höra om det svenska och internationella musiklivet...
Mitt i musikens veckomagasin

Andrew Manze vill nå ut med sin musik

Publicerat torsdag 3 november 2011 kl 14.55
Andrew Manze, årets Rolf Schock-pristagare. Foto: Helsingborgs konserthus.

Årets vinnare av Rolf Schock-priset på en halv miljon kronor blev brittiske violinisten och dirigenten Andrew Manze - möt honom i idag kl 12 i P2.

– När man får något sådant här är det underbart i sig själv, men det är också ett bevis på att man påverkar. Det är som att jag får självförtroende i det jag gör, så jag är verkligen tacksam för det, säger Andrew Manze.

Andrew Manze räknas till av världens mest framstående violinister inom barockmusiken och wienklassicismen. Sedan ett antal år tillbaka är han även dirigent. Han får priset för sina "virtuosa och insiktsfulla interpretationer som violinist och ensembleledare, för sitt unika sätt att som dirigent inspirera musiker och för sin gudabenådade förmåga att kommunicera med publiken", som motiveringen lyder.

Just kommunikationen är något som Andrew Manze själv lyfter fram som det han anstränger sig mest med. Både med publiken när han spelar, och med musikerna när han dirigerar. Som konsertmästare har han också fått övning i att medla i knepiga situationer mellan musikerna och dirigenten. Han säger att arbetet handlar om hälften musik och till hälften psykologi.

– Om du kommunicerar blir du omedelbart vän med publiken, river barriären. Då är de med dig i allt du gör. Jag ledde även ofta orkestrar, då behöver man medla mellan dirigent och orkester, så jag lärde mig den hårda läxan tidigt. Jag skulle säga att hälften handlar om hur förberedd du är och vilka musikaliska idéer du har, och hälften om psykologi. Jag säger inte att jag är expert på psykologi, ibland blir det fel. Men jag är medveten om det, till skillnad från många andra musiker, säger Andrew Manze.

Andrew Manze har framträtt tillsammans framstående barockorkestrar som The Academy of Ancient Music och The English Concert. Han är även gästdirigent hos Norska radions symfoniorkester och BBC Scottish Symphony orchestra. Sedan 2006 är han chefdirigent för Helsingborgs symfoniorkester.

Han har bara gott att säga om det svenska musiklivet. Han upplever att musiken finns naturligt i vårt medvetande, och trösklarna mot att kunna uppskatta musik är låga, han behöver aldrig lura på folk musiken han framför eller dirigerar.

Andrew Manze tror att det har att göra med att vi sjunger så mycket i Sverige, att skolgången kantas av sång och att många senare väljer att sjunga i kör.

– Det är underbart i Sverige, det är som att musik, eller konst i allmänhet, eller musik har en accepterad plats, det är en självklar plats av livet. Ibland måste musik säljas in som en gimmick, du måste lura folk att njuta av musik. I Sverige behövs inte det. Jag tror att det har att göra med att sjungandet är universell i Sverige. Barn sjunger i skolan, folk sjunger i kyrkokören, jag sjöng aldrig i skolan. Folk är bekanta med känslan av musik från känslan av att sjunga. Det är en enorm hjälp när det kommer till att sprida musik. På den andra sidan finns orkestrarna och de professionella körerna som har en extraordinär musikalisk standard, säger Andrew Manze.

Andrew Manze tycker att hans viktigaste uppgift som musiker är att nå ut brett. Han vill göra den klassiska musiken tillgänglig för alla som inte visste att de uppskattade den. Och han vill göra det tidigt i publikens liv, för ju fler musikår man har framför sig, desto bättre. Därför ordnar han tillsammans med symfoniorkestern i Helsingborgs konserthus ofta konserter för skolbarn.

– Mina egna små barn råkar veta mer om Beethoven än de flesta andra barn gör, men jag väntar mig inte att de ska falla för den här musiken förrän senare i livet, men den måste finnas där när den tiden kommer. Vid varje framträdande jag ser framför mig en person som aldrig någonsin varit på en konsert. Konserten måste fortfarande tilltala den personen. Det måste musikerna vara medvetna om, att det mycket väl kan vara någon eller flera personer som aldrig varit på konsert tidigare. De vet inte när de ska klappa, gråta eller skratta, de vet inte vilka alla musikerna är eller vad instrumenten är för något. Konserterna måste vara till för dem, såväl som för folk som aldrig har varit på konsert.

– Förr i tiden var musikerna var ganska överlägsna. När jag var ung och gick på konsert var jag lycklig för att musikerna besökte min stad. Nu är det annorlunda. Musikerna måste hjälpa publiken och möta dem halvvägs, det är en del av den moderna världen, jag letar alltid efter tillfällen att göra det, av själviska skäl – jag fullkomligt älskar musiken jag har vuxit upp med och jag vill att publiken också ska kunna lyssna på den, eller i alla fall få en chans att avgöra om de tycker om den, säger Andrew Manze.

Rolf Schock-priset delas ut var tredje år inom områdena logik och filosofi, matematik, de visuella och de musikaliska konsterna. Bland tidigare vinnare märks Lilgeti, Saariaho, Kremer och Ann-Sofie von Otter.

Hannah Cederberg
hannah.cederberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".