Hur väljer man sin frihet?
I helgen är det premiär för musikalen Chess på Göteborgsoperan. Musikalen gjorde stor succé när den hade urpremiär i London 1986. Då utspelade sig det musikaliska dramat i den tidens verklighet, kalla kriget. I den nya uppsättningen är kalla kriget borta.
– Idag lever vi våra liv offentligt och väljer att göra det. På den tiden var det en fråga om att inte välja det. Hur man väljer sin frihet, det tycker jag är en intressant parallell att lyfta fram, säger regissören Mira Bartov som i Chess på svenska bytt ut temat kalla kriget mot dagens medieövervakade samhälle.
Och eftersom många ungdomar inte har nån relation till kalla kriget, har Mira Bartov i sin version av Chess försökt hitta paralleller till vår tid.
– Den naturliga kontrasten till sovjets ofrivilliga övervakningssamhälle blir Västvärldens frivilliga övervakade samhälle, i form av media och Facebook och Twitter, säger hon.
Och idén till den nya handlingen fick Mira Bartov från musikalens låttexter. Där beskrevs schack som ett motgift mot tidens tyranni och fördummningens barbari.
– Jag hittade ord som till exempel själslig nudism och exhibitionism som låg begravda i texten som jag tyckte var väldigt talande för vår tid, och den enorma narcissism som vårt individuella samhälle egentligen står för och som står i kontrast till det kollektiva samhälle där individens enda syfte är att främja staten.
Scenografin och kostymen i musikalen genomsyras av serietidningsvärldens grafiska stil och bisarra figurer.
– Eftersom jag kände att jag inte ville göra något dokumentärt realistiskt från kalla kriget, så kändes det som det krävdes ett scenspråk som hade lika stor skärpa och lika stora kontraster som ett schackbräde. Det har jag alltid längtat efter att få se i Chess, säger Mira Bartov.
Irma Norrman
irma.norrman@sr.se
