Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012/2013. Nyheter från musikens värld. Här får du höra om det svenska och internationella musiklivet...

Sydindisk trumguru på besök

Publicerat onsdag 19 juli 2006 kl 12.42

En av världens skickligaste trumslagare gästade nyligen Sverige med sin ensemble. Han heter Guru Karaikudi Mani och är mästare på den sydindiska mridangam-trumman. Guru Mani, som har elever över hela världen, vill med sin musik nå lyssnarens hjärta och själ, ungefär som i meditation. Därför startade han ensemblen Sruthi Laya. (P2 Mim 19/7)

Den sydindiska gruppen Sruthi Laya spelar klassisk sydindisk musik, carnatic music. Den utmärks av ett intrikat system av ragas, alltså de indiska skalorna, och skiljer sig från den nordindiska musiken framföra allt genom sin högre grad av komplexitet och sitt fokus på sångtexter.
Under europaturnén spelar Sruthi Laya en något annorlunda mridangam-musik, berättar Guru Mani för Mitt i Musiken. Det är mer jazzrytmer i den - en viss anpassning till den västerländska publiken.
Ensemblen runt guru Manis mridangam-trumma består av fyra musiker: en spelar bambuflöjt och en spelar på den uppochnervända lerkrukan ”ghatam”.
Ytterligare en har byggt om ett tradionellt stränginstrument till en egen variant, ”durga veema”, som spelas ungefär som en slidegitarr. Och till sist en violinist på en fiol utan resonanskropp, en så kallad ”tyst violin”. Både  fiolen och den hembyggda ”durga veema” förstärks på elektrisk väg och hela ensemblen använder mikrofonförstärkning. När den här musiken framförts tradionellt i mindre rum, så har akustiken hjälpt till att förstärka instrumenten, i synnerhet den ljudsvaga lerkrukan, men på stora scener behövs numera den moderna tekniken.

Mridangam-trumman är en märklig skapelse som kräver massor av omsorg för att fungera. Timmarna före en konsert måste det knackas, smörjas och stämmas en gång i halvtimmen. Det är en avlång, ihålig trätrumma av jackträd, som läggs över knäet och som man spelar på med båda händerna. På sidorna är trumman täckt med olika lager av buffelskinn, getskinn och koskinn och det vänstra trumskinnet gnids regelbundet in med en blandning av kokt ris och en sorts magnesiumpulver, som finns naturligt i de sydindiska flodbäddarna.
Den här massan gnids på skinnet, lager för lager, och när det torkar bidrar det till trummans stämning, så att den passar tillsammans med de andra instrumenten.
Tyvärr blir mridangam-trummorna lätt ospelbara och påverkas mycket av olika temperaturer och luftfuktighet. Hemma i Indien använder Guru Mani minst två trummor per konsert, och på sina turnéer har han med sig 4-5 stycken. Det är inte helt lätt med alla flygturer världen över.

Guru Karaikudi Mani har spelat mridangam-trumma i 55 år och har med tiden utvecklat en egen spelstil. Han berättar att han redan som ung ville ta sångarens plats i mitten av den klassiska ensemblen och för det krävs både mod och hårt arbete.
Under lång tid var den här typen av trumensemble inte speciellt populär i Sydindien. Men efter att Guru Mani startade sin ensemble Sruthi Laya 1986 och gav ut den första CD:n med mridangam-ensemble 1987, så har många andra musiker gett ut skivor med sydindisk trumensemble.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".