Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012/2013. Nyheter från musikens värld. Här får du höra om det svenska och internationella musiklivet...

Unikt världsmusikprojekt på turné

Publicerat måndag 23 oktober 2006 kl 12.03

En rad uppländska orter och Västerås får fram till söndag den här veckan besök av ett unikt världsmusikprojekt. Unikt för att det samlar musiker och sångare från hela tio olika länder i fyra kontinenter. Det är slagverkaren Simon Montserrat som har kunnat förverkliga en dröm, detta mångkulturår. Efter premiären i fredags var det i lördags dags för Knutby några mil därifrån österut att få besök. (P2 Mim 23/10)

– Jag har ju jobbat med nästan alla de här förut, turnerat och så och velat föra de samman. Musiken är ju verkligen ett språk som man kan mötas i; det spelar ingen roll vilket språk man talar muntligt så kan man alltid mötas genom musiken. Speciellt den folkliga musiken har många gemensamma uttryckssätt faktiskt, säger Simon Montserrat.

– Om du ser konserten kommer du att förstå vad jag menar. Ulrika som är från Ångermanland kommer att sjunga tillsammans med Rostam på hans språk och Rostam kommer att sjunga på svenska, och jag har lärt mig en del spanska körer som jag har i låtarna, till sångarna från Zimbabwe och så där. Det är hela tiden korsbefruktning och så.

Livaktig kulturförening

På scenen i Knutby bygdegård står Wusa, Ramadu och Blessings från Zimbabwe, Iwan ”Melon” Lewis, piano, Lisa Löwgren, bas, Jouni Haapala, trummor, Tony Ellis, gitarr, Karl Olandersson, trumpet, Hector Bingert, saxofon och klarinett, sångarna Rostam Mirlashari och Ulrika Bodén och så förstås Simon Montserrat på slagverk. Att de över huvud taget är här beror på en livaktig kulturförening. Den bygger bland annat på idén att de som bor härute, fyra mil från Uppsala, inte ska behöva åka in till stan för att få kultur, och den idén tycks bära.

I foajen innan föreställningen börjar möter Mitt i musikens Berit Nygren till och med flera som har åkt till Knutby från Uppsala. Inte fullt lika långt men ändå någon mil, från Almunge Söderby, har Elisabeth åkt:

– Jag såg att de hade konsert i Uppsala igår och tänkte att eftersom jag bor så nära så passar jag på att åka till Knutby.

Staffan Claesson har åkt ända från Uppsala, ”litet sysselsättning att åka ut och titta litet”, säger han och Kerstin Jakobsson från Knutby säger:

– Det verkar väldigt spännande, en musik som jag tycker mycket om. Kulturföreningen är jättebra, och då måste jag erkänna att jag inte är medlem - ha ha! Det är jättebra att de finns.

Skotten fick folk att gå med

Det är nästan fullt i lokalen. Drygt 60 äldre och yngre, barn på plats, under ett splitternytt innertak med akustikplattor som invigs den här kvällen. För arrangemanget och utrustningen står Musik i Uppland och för fikat, lokalen och mottagandet Knutby kulturförening. KUF började formas några månader innan skotten föll och kom att fungera som en positiv motvikt till det svåra, berättar Anneli Sandberg som sitter i föreningens styrelse.

– Folk ville ju stödja det som var bra här i Knutby, det positiva, så att vi fick väldigt mycket medlemmar. Vi stod utanför ICA och värvade medlemmar. Att vi har förkortat föreningens namn till ”kuf” har inget med det som hände att göra. Det blev en liten ordvits där - det var någon som kom på att vi var litet kufiga.

Simon Montserrats världsmusikprojekt är sjösatt och seglar vidare, som ett av otaliga projekt under mångkulturåret, men det där med att det här året på ett permanent sätt skulle få in människor med fler kulturella bakgrunder än tidigare i det offentliga Sverige - det tror han inte riktigt på:

”Vi är inte så olika”

– Jag tror att det blir ett sätt för politiker att liksom två sina händer, att ’bra, nu har vi gett dom chansen, nu behöver vi inte göra nåt mer’. Tror att det behövs mer långsiktiga planer, säger han och får frågan vilken effekt han tror att hans eget projekt får:

– Jag tror att vårt projekt åtminstone har den effekten att man kan visa upp att vi är inte så olika. När vi står där på scenen kan folk få med sig det i alla fall att vi är väldigt lika oavsett var vi kommer ifrån, svarar Simon Montserrat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".