Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Rajatonta ja ihmisläheistä raatiota meänkielelä. / Gränslös och vardagsnära radio på meänkieli.
Carina Henriksson, Tornedalsteatern konstnärliga ledare:

Teaterchefen: Tyck inte bara - engagera er istället! / Älkää tykäkkö vain - tulkaa matkhaan työhön sen siihaan!

Publicerat onsdag 14 december 2016 kl 12.58
Chefen om språket på Tornedalsteatern
(3:44 min)
Carina Henriksson, operasångerska Foto: Bertil Isaksson /Sveriges Radio Sisuradio

"Dags att höja blicken och fokusera på sakfrågan", skriver Carina Henriksson, konstnärlig ledare på Tornedalsteatern om de kritiska åsikter som i Meänraatio hävdat att teatern övergett meänkieli som scenspråk. (Klicka på rubriken så kan du läsa Carinas inlägg.)

"Dags att höja blicken och fokusera på sakfrågan

Hur kommer det sig att vi som arbetar för samma sak, mot samma mål och har samma visioner inte samarbetar i långt större utsträckning. Alla ni som redan brinner tack för att ni finns,  och alla ni matbordsgnällare, skippa Jante och engagera er. Ni och er kunskap behövs på alla nivåer. Negativa energier har aldrig gynnat någon person eller verksamhet. Det måste vara bättre att arbeta MED istället för MOT, TILLSAMMANS är vi starkare.

Vill bemöta några kritiska inlägg i språkdebatten

Som svar på Bertil Isaksson och Irene Muskos inlägg:

Först av allt så tänker jag högt. 1. Hur kommer det sig att vi som arbetar för samma sak, mot samma mål och med samma visioner motarbetar varandra. Ifrågasätter, kritiserats, mäter, väger, bedömer, hånar och baktalar varandra.  I ord och skrift finns det många fina formuleringar om samverkan och samarbete. I verkligheten så är det ofta  bara tomma ord och inte mycket verkstad 2. Visst är det lite symtomt att språkdebatten aktualiseras i bidragsmässiga beslutstider.  Visst, medlen är begränsade, resurserna likaså och det handlar om att leverera och prestera och uppfylla de krav och det uppdrag man har. 3. Hur kommer det sig att det inte finns en dialog, det finns uppenbarligen en diskussion? Vi har en ständigt pågående språk -kultur och teatermässig diskussion på teatern. Vi har tydliga mål och en klar vilja. Vi som har valt att arbeta på denna teater har valt detta just för att det är en minoritetsspråksteater och för att vi värnar om och brinner för vårt kultur och en drivkraft att revitalisera och bevara vårt språk. Sedan kan jag tycka att när jag blir uppringd för en intervju för att bemöta Bertil Isakssons påståenden så spelas endast några valda delar av samtalet, en bråkdel upp i radion. Förstår att tiden är begränsad men helhetsbilden bygger på att inte bara att lyssnarna ska höra och förstå frågan. Bertils inlägg klipptes inte ned. Det borde vara lika angeläget att även lyssnarna förstår och hör hela svaren på respektive fråga. Därför vill jag förtydliga vårt uppdrag på Tornedalsteatern. Vår vilja och mål och uppdrag är : Att spegla och lyfta vår historia, vår kultur och vårt språk. Dessa tre parametrar tänker vi in i alla våra produktioner. Kulturrådet och Norrbottens läns landsting  avsätter medel till ToTe för proffs/semi- produktioner av hög konstnärlig kvalitet samt barn/ungdomsproduktioner. Våra medlemskommuner ( i dagsläget Övertorneå, Haparanda och Pajala) i huvudsak minoritetsmedel ( ibland ur annan kommunal pott eller flera i samverkan) för teater som speglar vår kultur, historia och språk Meänkieli främst utförd av amatörer och med/för barn och unga. Detta jubileumsår har varit speciellt och högintensivt, men det är som sagt inget normalår. Vi har specialbeställt och uruppfört fem nyskrivna verk, alla fem har täckt in dessa tre parametrar i olika hög grad, samt är skrivna de flesta av dramaturger bosatta i, eller med anknytning till regionen. ETT DJEFVLA SOLSKEN spelades till och med i huset historien handlar om, här kan vi tala lokal anknytning. Nästa ut KÄRLEK, KRIG OCH ANDRA KATASTROFER likaså, utspelade sig i det geografiska område pjäsen handlar om. I MALMENS VÄG knöt vi till oss många viktiga samverkansparter i både Sverige och Finland. Den handlar  om och utspelas i gruvkommunerna. VEM STAL POLCIRKELN? även den baserad på sann historia från vår region. Vi har tänkt på att sprida uruppförande, premiärer , manusval i våra medlemskommuner och andra förvaltningskommuner för Meänkieli. -Detta år har vi haft ovanligt många debutanter, både på teaterscenen,och talandes/sjungandes Meänkieli. Bara det en bedrift anser jag. Att fler vill och vågar tala vårt språk på scenen.Vi är ingen skola eller har utbildningsansvar men vi i största möjliga mån att våra aktörer talar och/eller sjunger på språket. Målet är minst 50%, dit når vi inte riktigt i alla produktioner i år. Varför? Därför att antalet skådespelare eller folk som kan/vill/vågar ställa sig på scenen och tala Meänkieli är begränsat. Visst kan vi hyra in dessa från Finland eller Norge som ett förslag var, men vad händer då med den lokala förankringen? Dessutom har vi inte ekonomiska resurser till det, och för det tredje, så blossar debatten om proffs kontra amatör upp med jämna mellanrum. Antingen har vi för få eller för många proffs respektive amatörer. För lite eller för mycket Meänkieli. Jag förstår inte för det första varför man ställer proffs och amatörer  MOT varandra. Jag föredrar proffs OCH amatörer. Och tycker det är den ultimata formen. Ingen konstnärlig värdering. Proffset har kulturen som sin profession och amatören gör det på sin fritid. Men åter till språkfrågan. Vi vore hemskt glada och tacksamma om dessa som värnar om, och kämpar för vår kultur, språk och historia deltog i eller bidrog till våra föreställningar. Om vi kunde SAMVERKA och SAMARBETA skulle vi bli mycket starkare och gladare och mer harmoniska. Pinka revir och missunnsamhet och negativa energier gör ingen människa eller verksamhet gott. Vi ska vara glada att vi har dessa debutanter som vill lära sig vårt språk och inte är rädd för att tala det på scenen finns. När den generation som nu för debatten försvinner då finns nästa kvar, med än färre utövare, så ser språkläget i dagsläget tyvärr ut, därför är det viktigt att säkra återväxten. Vi skulle gärna även se det gamla gardet på scenen, ni är mycket välkomna. Vi hade en bejublad 70-årig debutant i år som både sjöng och talade språket. Hurra för folk som törs! Vi har annonserat flertalet gånger efter skådespelare, vi har haft auditions och ringt runt till folk vi vet både talar språket och spelar teater. Många samtal. -Vi skapar alltså utifrån den historia vi valt, det rum vi befinner oss i och de människor vi har till låns för varje produktion. Därför är det väldigt svårt att i förväg bestämma vilken roll som talar helt/delvis Meänkieli och i vilken mängd. Vi berättar historien tillsammans, var och en efter egen förmåga och med så mycket Meänkieli som möjligt i varje produktion. Visst hade vi önskat den moderna översättningstekniken som tas upp i intervjuerna. Men till det saknas både ekonomiska och mänskliga resurser. Avslutningsvis vill jag säga, hjälp oss, ni som ännu brinner, ni som vill och ni som kämpar, inte ni bittra ni kan lugnt sitta kvar hemma, ni andra hjälp oss att lyfta,revitalisera, aktualisera och bevara. Och då vänder jag mig  till ALLA i detta upprop, jag vill inte avgränsa, särskilja och ringa in en elit-klick tänkare och tyckare. Min önskan är att vi ska vara en gränslös teater, alla som kan språket, historien, de som inte kan men vill lära sig. De som bor här, de utflyttade, hemvändande, intresserade, nyfikna, nyinflyttade. Samhället som det ser ut idag helt enkelt . Släpp garden, sluta vara rädd. Släpp in och Ge ut. Tack och god kväll !

 

Som svar på Erling Fredrikssons inlägg:

Bra Erling.

Detta är viktigt: -Att språket blir en angelägenhet för fler än för de som talar det. -Att det får spridning, hör- och synbarhet även utanför Tornedalen. -Att vi arbetar för att bredda underlaget, öka intresset och angelägenhetsgraden. -Att vi som vill och vi som kan arbetar för att göra vår stämma hörd. -Att vi som har intresse i och för denna kultur och detta språk samverkar för gemensam sak. -Att vi inte avgränsar utan släpper in och vågar öppna upp för alla som har intresse för att vara med på denna resa. Malmens väg var ju just precis ett sådant samarbete där alla länskulturinstutionerna gick in i ett samarbete med Tornedalsteatern. Ett bra sätt att lyfta och sprida minoritetsspråk och vår historia till fler än de redan invigda. Gränsöverskridande och Gränslös teater tror jag är framtidens melodi. Ju fler som glöder, desto bättre!

 

Som svar på Gerda Uusitalos inlägg:

Barn och unga är framtidens kultur och språk- bärare javisst, men ansvaret ligger på oss mittemellan och på den äldre generationen. Att de som kan och behärskar Meänkieli pratar Meänkieli med barn och barnbarn. Kom till oss på teatern med förslag på projekt och pjäs idéer och saker/ frågor ni vill lyfta upp på scenens tiljor. Allas perspektiv är viktigt, men det krävs att någon tar initiativ, att någon  samlar likasinnade, att någon föder en ide, att någon startar ett projekt. Sedan finns ToTe där som en plattform som hjälper till att realisera och genomföra, men initiativet måste komma från teaterintresserade som har en vilja och önskan att stå på scenen och att tala Meänkieli på scenen. Det är visserligen så  samhället ser ut idag, att det ideella engagemanget sinar, folk har inte längre tid och lust och ork.  Vare sig att sitta i styrelser eller engagera sig utanför sitt arbete eller på sin fritid. Men. Det finns ännu många som orkar och vill och brinner tack och lov, fast det hade varit roligt om det var fler som orkade engagera sig för kulturen och språket. Vi på ToTe arbetar med rena amatörproduktioner , med semi proffs/amatör produktioner och med rena proffsproduktioner. Om vi ser på antalet deltagare i projekt och produktioner över ett år så är det övervägande amatör och barn och ungdom. Fast det som syns utåt i media, radio och TV är proffsproduktionerna. Det är medias val och prioritering som lyfter fram proffs produktionerna. Det betyder inte att de andra inte finns. På sista pressvisningen för vår turnerande barnproduktion hade vi en media som kom. Därför syns den inte heller, men den finns och turnerar i hela Tornedalen, både medlemskommuner och övriga förvaltningskommuner för meänkieli. Visst har Tornedalsteatern förändrats sedan starten. För 30 år sedan var det en ideell förening. Vi är fortfarande en ideell förening men idag  med statliga medel och ett tydligt uppdrag. För att erhålla dessa medel måste vi svara mot en hel del krav, olika från KUR, NLL och kommunerna. Dessa medel gör även att vi kan ha en verksamhet med stationerad teaterledare i Övertorneå, Haparanda och Pajala, ett huvudkontor med teatersal i Pajala och årsanställda. Detta gör att vi i andra led kan erbjuda verksamhet för barn/ unga/ nykommande/människor med funktionsnedsättning/ resurs på kulturskola/ skapande skola projekt/LÄNK- ungdomsprojekt , amatörgrupper med allt från seniorer (Prommisarna, dessa får inte heller utrymme i media, men de finns i allra högsta grad, med regelbundet återkommande produktioner) till skolprojekt. Vi turnerar varje år i skolorna i Tornedalen. Vi gör även några proffs/semi produktioner som turnerar i länet. Dessa uppfyller den andra delen av vårt uppdrag. Produktioner på hög konstnärlig nivå, dessa turnerar dag och kväll, vilket förutsätter att skådespelaren kan avsätta tid även dagtid. Vi har även uppdrag att ge arbete till våra frilansande kulturarbetare som bor i länet, vilket möjliggör att de kan stanna kvar, bo i norr och ändå utöva sin profession. Det ena utesluter alltså inte det andra. Proffs OCH Amatörer är den ultimata formen, där alla får plats och utrymme. Vi har annonserar om projekt, pjäser, roller, haft audition och Manusskrivartävlingar. Men uppslutningen och engagemanget kunde vara större på byn. Det är min nyårsönskan. Engagemang, på alla nivåer. 

Vänligen Carina Henriksson Teaterchef, konstnärlig ledare

Tornedalsteatern"

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".