Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Tar upp alla aspekter av naturen, från njutning till forskning.
Naturmorgon 7 mars 2009

Susanne, Lennart och Dave svarade på lyssnarnas frågor

Publicerat måndag 2 mars 2009 kl 09.49
1 av 18
Naturpanelen, från vänster Susanne Åkesson, Dave Karlsson och Lennart Engstrand, och programledare Lasse Willén - på plats i växthuset. Foto Lennart S Nilsson.
2 av 18
3 av 18
4 av 18
5 av 18
6 av 18
7 av 18
8 av 18
9 av 18
10 av 18
11 av 18
12 av 18
13 av 18
14 av 18
15 av 18
16 av 18
17 av 18
18 av 18

Vilket är bästa sättet att smälla en fluga? Hur kan fjärilslarver klara snön? Varför luktar palsternackan som den gör?

Frågorna var många - men svar fick många av våra lyssnare när Naturpanelen för sista gången denna säsong samlades i Botaniska trädgårdens växthus i Lund.

Susanne Åkesson, professor i zooekologi och specialist på djurens orientering; Lennart Engstrand, numera pensionerad föreståndare för den Botaniska trädgården men med hela världen som arbetsfält; och Dave Karlsson, entomolog och forskare med parasitsteklar som främsta intresse - där har ni Naturmorgons expertpanel som sällan blir svarslös ens inför de knepigaste natursspörsmål.

Tack till alla er som skickat frågor till Naturpanelen - tyvärr hann vi som vanligt inte med att svara på alla. Till hösten är Naturpanelen tillbaka. Och vanliga Naturmorgon förstås nästa lördag precis som vanligt.

Programledare i lördags var Lasse Willén.

Klicka här om du vill se eller kommentera några av lyssnarnas bilder!

Bild 1. Jag hade två brädor som låg under verandan. När jag skulle ta den ena så var de som ihopklistrad med varandra. När jag lyckades dela på dem med kofot hittade jag larver inspunna i en puppa (?), se bilder. Spåren man ser på bilderna är ca 1 mm djupa. Jag har aldrig sett något liknande tidigare.
  Vad kan det vara för typ av insekt?

Harry Grehn, Gimo

Naturpanelen svarade visserligen på denna fråga - men ett bättre svar kommer från Bert Gustafsson, pensionerad entomolog på Riksmuseet:
  Spåren i brädan har åstadkommits av Aphomia sociella, humlemott. Kokongerna är humlemott, se även denna länk:

http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/a/aphomia_sociella.html

 

Bild 2. På tal om om larver och och hackande fåglar: Här en bild på en gran på nästan 20 m. höjd som tycks har granbarrborren inhyst och avbarkas nu av någon hackande fågel. Har inte sett vem det var har barkat av granen. Smyger där ibland med kameran och lyssnar för vi bor bara 150 m därifrån.

Carl-E. Peters, Lerum

 

Bild 3. Bifogade spår i snön har orsakat bryderi. Kan Naturpanelen säga vilket djur som satt sina fotspår i snön? De liknar ekorrspår men framfötterna är inte parallella som hos ekorren. Spåren är observerade i ett villaområde i Sävedalen. Avståndet mellan hoppen är ca 10 till 15 cm.

Fam Eckerlid, Sävedalen

 

Bild 4. Jag undrar vad det är för djur som smaskar i sig myrorna. Vi har dagligen hackspetten här - är det han tro? Hålet blir större var dag.

Kerstin Folkesson

Lasse Willén svarar: Det är säkert den myrälskande gröngölingen som har varit framme. 

Bild 5. Jag har de senaste åren haft en fladdermus i min källare(Finns i en lada). Har grönsaker där, så det är alltid plusgrader...den sitter nära taket..och jag begriper inte hur den kommer in...finns 2 ventiler med nät och dörren öppnas bara när jag går in..på våren försvinner den mystiskt...Kan det vara samma individ?den reagerar inte alls när jag tänder lyset.
Men min fråga är eg.hur kommer den in???

Lars Sköld

 

Bild 6. För några år sedan fick vi besök av krabaten på bifogade bild. Den var synlig vid några tillfällen under sommaren, men har aldrig återkommit.

Peter Landgren, Brunflo

 

Bild 7. Den här bilden togs mitt inne i samhället här i Sollentuna (över ett staket) den 6 januari.
Vem har grävt?

Ragnar Ståhle, Sollentuna

Bild 8. Här är en osannolik bild på en insekt spetsad på ett starrgrässtrå. Vi upptäckte den vid liv, desperat surrande med vingarna, så att strået lyftes och sänktes i takt med flygaktiviteten. Det hela utspelade sig på en sandstrand vid Ängelholm. Hur kan detta ha gått till och vad är det för insekt? Obs - inget är fejkat eller manipulerat i Photoshop.

Roland Kjellberg

Naturpanelen antog att den stackars flugan helt enkelt haft en väldig otur och råkat flyga rakt på starrstrået.

Bild 9. Här är en bild på ett fågelavtryck på ett fönster. Jag undrar vilken fågel som lämnat avtrycken och hur i all sin dar den klarat sig utan att lämna annat efter sig än bilden på fönstret.

RoseMari Frennberg, Fristad

 

Jag har några frågor som jag har undrat över länge. Kanske ni har gett svar på dem tidigare, men då har jag missat dem.
Fråga 1. Vi har starholkar på gården och varje år kommer glädjande nog stararna tillbaka. Är det föräldragenerationen eller barnen som tar boet i besittning när stararna återvänder?
Fråga 2. När ex. duvor eller stora rovfåglar med full fart ”brakar” in mellan träden – kan de navigera så att de inte bryter vingarna eller händer detta? De har ju inte lika mjuka vingar som ex. ugglor som säkert kan klara sig bättre.
Fråga 3. Det gäller den vanliga husflugan. Vilken hastighet har den bråkdelen av en sekund efter att den lyft eftersom de ofta har försvunnit när man har försökt att slå ihjäl dem och missat?

Bild 10. Jag bifogar en bild som jag tog den 8 februari i år i Västergötland precis utanför ett stort samhälle. Det var nysnö och utanför huset fanns dessa stora spår (10-11 cm) med kraftiga klor. De kom från skogen och kullen/berget bakom huset som jag besökte – gjorde en liten vända på gräsmattan för att återvända till skogen. Jag talade med den som bor 500 m bortom kullen och han hade också sett samma kraftiga och stora spår på sin tomt. Han hade också reagerat på de kraftiga kloavtrycken. Spåren hos oss fanns inte där klockan 8 men väl klockan 9.00 så det var synd att vi missade att se vad det var för djur. Det dröjde tyvärr en stund innan jag tog fram kameran för att fotografera spåren. Kan det månne ha varit gråben som var framme?

Thomas Larsson

 

Bild 11. Vem är den här vackra flugan? Tog bilden i Blekinge när jag var på fotosafari förra sommaren.

Toby Hillmalm, Kalmar

Naturpanelen svarade att man efter visst bryderi kommit fram till att det helt enkelt handlar om den vanliga husflugan, Musca domestica. Även om ljussättningen gjort den lite färggrannare än vanligt. 

Bild 12. Vad är det som gör att enstaka träd i skogen växer i spiral? Bilden visar ett träd i Görväln skogen i Järfälla. En annan egendomlighet: Ytan kan se förvittrat ut - men inuti hittar man en mycket tätvuxen kärna som är stenhård.
För information: Harald Säll i Växjö har tagit sin doktorsgrad 2002 i boken ”Spiral grain in Norway spruce”.

Trygve Svendsen

 

Bild 13.

Jag tillbringar vintern i Vietnam. I natt var det jakt på sandstranden, kors och tvärs i full fart. Med hjälp av en stor fiskhåv infångade Tong ett djur som ser ut som en minigrävling, ca 25 cm långt med spetsig nos. Min vietnamesiska storfamilj säger att djuret kallas för Chong (uttalet är helt annorlunda än stavningen). Några påstod att det är en råttjägare, men det tror jag inte riktigt på. Snarare att den lever på nötter och frukter. Det sista jag såg av djuret var att det bars in i köket i en tom igenknuten cementpåse. Hoppas jag slipper äta den till middag ikväll...

 Ulf Göranson

Naturpanelen berättar att djuret är en Brun solgrävling, ett mårddjur som inte är ovanligt i denna del av Sydostasien. Den är på långt håll släkt med vår grävling, men är betydligt mindre. Den klättrar gärna i träd. Ibland hålls den som ett slags husdjur eftersom den håller efter insekter.

Här är tre saker som jag undrar över.
1. På en liten tallstamsbit som jag använt att ställa en blomkruka på lossnade barken. Det visade sig att mellan barken och stammen fanns flera insektsbon i form av ringformade bon av grässtrån-eller något som ser ut som grässtrån. Ringarna är ca 3 cm i diameter. Vem gör sådana bon? Har inte sett sådana förut. (Bild 14).

2. En morgon fanns två högar på sidan av en tallstubbe. Högarna var ca 15 cm stora och ca 2cm tjocka. Det såg ut som om något djur suttit på stubbkanten och kackat.Högarna var bubbliga på ytan, den ena skärfärgad, den andra krit vit. Så småningom hämtade jag kameran men då hade den vita också börjat bli skär. Det var fint solsken som lyste på stubben. Inuti högarna fanns en brun slät massa. Har inte sett sådana högar förut. Varför har de ändrat färg. Se foto. Skulle varit bra om jag varit snabbare med kameran innan den vita blev skär! (Bild 15).

3. Får en sädesärla se ut hur som helst? Under mer än en månads tid hoppade en sädesärla omkring och fångade insekter som alla andra. Den flög också likadant. Det var bara att den saknade stjärtfjädrar att vippa med. Det såg inte ut att komma några under sommaren och på sensommaren försvann den. Kan den ha blivit av med fjädrarna eller är det ett missfoster? Den verkade vara tecknad som de andra men jag fick ingen bild,

Yngve Unosson, Söderhamn

 

Bild 16. Den 1 februari hittade jag dessa två larver ca 100 meter från varandra på snön vid en stig i tallskog på Gotland. När jag tog in dem i värmen inomhus kravlade de omkring fullt vitala.

Peder Giertz, Visby

Naturpanelen svarade: Det rör sig om larver av något nattfly, troligen ett slags jordfly. Det är inte helt ovanligt att de vaknar upp den här tiden på året.

Bild 17. Matilda Hedin, 6 år, hittade det här krypet i skidspåret. Och det var tydligen en inte särskilt vanlig upptäckt hon gjorde!

Naturpanelens Dave Karlsson:
Bilden på den vinglösa myggan engagerade tvåvingeforskarna något alldeles väldigt på Riksmuseet och uppenbarligen är dessa myggor inte alls så vanliga. Bert Viklund, som vikt sitt liv åt tvåvingarna, hade bara sett den en enda gång i hela sitt liv och ingen annan på avdelningen hade någonsin sett den. 
  Detta är en vinglös mygga av släktet snömyggor (Diptera: Limoniidae: Chionea) som är en nära besläktat med harkrankarna (Diptera: Tipulidae). Snömyggorna påträffas framför allt under perioden december – februari, även om de är aktiva ända in i april. De springer omkring uppe på snön och är endast aktiva i spannet mellan noll och minus sex grader och dör om det blir kallare än åtta minusgrader. Blir det kallare än sex minusgrader måste de med andra ord söka skydd under snötäcket och man har hittat dem i övergivna sorkgångar.
  De är de enda insekterna som man känner till som lägger ägg under vintermånaderna och larverna lever i marken, förmodligen på multnande växtdelar. De är förvillande lika snösländor som dock föredrar senvintern (mars – april) och är betydligt vanligare än snömyggorna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".