Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Tar upp alla aspekter av naturen, från njutning till forskning.

Fina avtal utan straff vid fusk

Publicerat söndag 6 september 2009 kl 06.00
1 av 2
Sumatraelefanter går med i marsch som handlar om bevarande av elefanterna. Foto: Dita Alangkara, Scanpix
1996 beslogstogs 240 kilo noshörningshorn av tullen i England. Noshörningar är utrotningshotade, men hornen är värda pengar på svarta marknaden. CITES-konventionen ska förhindra sådan handel. Foto: Michael Stephens, Scanpix
2 av 2
1996 beslogstogs 240 kilo noshörningshorn av tullen i England. Noshörningar är utrotningshotade, men hornen är värda pengar på svarta marknaden. CITES-konventionen ska förhindra sådan handel. Foto: Michael Stephens, Scanpix

Den allra första globala miljökonferensen i FN:s regi gick av stapeln i Stockholm 1972. Både innan och efter det har det internationella miljöarbetet till stor del handlat om att få så många länder som möjligt att skriva under på olika konventioner.

Konventionerna är avtal mellan länder som man då förbinder sig att följa, men det finns inga straff för länder som inte håller avtalen mer än att andra länder kan klaga.

Det finns många olika konventioner som rör miljö och naturvård. Några av de viktiga är till exempel.

Konventionen om biologisk mångfald eller Rio- konventionen, som den också kallas. År 1992 möttes världens regeringar i Rio de Janeiro utarbetade fördraget där länderna lovar att bevara den biologiska mångfalden på alla nivåer. Från den minska - genetiska nivån, till att bevara arter och den största - ekosystemnivån som handlar om att bevara livsmiljöer. Ungefär 175 stater av värdens cirka 195 länder har undertecknat konventionen.

I Bernkonventionen från 1979 kom flera europeiska och några afrikanska länder överrens om skydda av europeiska djur och växter.

Bonnkonventionen skyddar särskilt djur som flyttar. Som albatrosser, några fladdermöss och småvalar.

Vi har även konventioner mot handel av utrotningshotade djur - CITES och en våtmarkskonvention.

Det var i Ramsar i Iran som man 1975 kom övverrens om att skydda viktiga fågellokaler. Numera omfattar Ramsarkonventionen också andra våtmarker och grunda havsområden där det finns mycket fisk. I Sverige har naturvårdsverket pekat ut 51 Ramsarområden. Till exempel Umeå deltat, Fågelsjön Kvismaren i Närke och Ottenby på Öland.

Ett mycket uppmärksammat skydd som också har sin grund i en konvention är världsarven. Områden som anses vara viktiga att bevara för hela mänskligheten. De finns två sorter - naturminnen och kulturminnen. I Sverige finns det 14 världarv 12 av dem är kulturminnen. Lappland räknas som både naturminne och kulturminne och Skuleberget är naturminne.

En konvention som i allra högsta grad rör oss och Östersjön är Helsingforskonventionen eller HELCOM som den också kallas. Konventionen handlar om skydd av miljön i Östersjön och Kattegatt. I den finns principer som att det är den som smutsar ner havet som ska betala för det och att det är försiktighetsprincipen som gäller.

Försiktighetsprincipen innebär att när myndigheter fattar beslut om olika verksamheter som kan komma påverka miljön så kan man inte hänvisa till att man inte vet hur miljön kommer att påverkas. Kunskapsbrist ska aldrig kunna betyda att man struntar i att skydda naturen.

Den här principen stadfästes också i Riokonventionen och finns med i den svenska miljöbalken.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".