Kalkstriden på Gotland
Företaget Nordkalk vill öppna ett kalkbrott i Bunge på norra Gotland, men planerna har mötts av starka protester. Kritikerna menar att området i stället borde bli nationalpark, eftersom det hyser många rödlistade arter och värdefulla naturtyper som alvar, våtmarker och orörd skog. Dessutom är många oroliga för att grundvattnet i trakten ska påverkas negativt, vilket skulle kunna äventyra dricksvattenförsörjningen på norra Gotland.
Nordkalk tillbakavisar kritiken, och hävdar att täkten inte kommer att få några betydande negativa konsekvenser på miljön. Företaget hänvisar också till den dom från Mark- och miljööverdomstolen som ger klartecken till att öppna ett kalkbrott i Bunge. Dessutom kommer täkten att ge arbetstillfällen och producera viktiga råvaror för industrin, framhåller Nordkalk.
Konflikten har pågått länge, både i rättssalar och på sista tiden även framför skogsmaskiner. Frågan berör också miljöpolitiken i ett vidare perspektiv, eftersom utgången kan skapa riktlinjer för liknande fall i framtiden. Nedan har vi samlat inslag som berör saken.
Nordkalk bryter redan kalk i Klinthagen på Gotland, men man räknar med att den nuvarande täkten kommer att ta slut inom kort. Därför ansökte företaget år 2006 om tillstånd att öppna ett nytt kalkbrott i Bunge.
Ansökan avslogs av Miljödomstolen i december 2008, men domen överklagades. Under 2009 togs ärendet upp i Mark- och miljööverdomstolen. Therese Forsbergs reportage sändes den 15:e augusti 2009, några dagar innan de nya förhandlingarna drog igång.
I fallet Bunge står riksintressen för naturvård intressen mot riksintressen för mineralbrytning, och frågan är komplicerad. När saken först prövades (i Miljödomstolen) fanns den så kallade stoppregeln för täktverksamhet. Denna lagparagraf, som hörde till miljöbalken, förbjöd täkter i områden där det finns risk för att skada den biologiska mångfalden.
Den första augusti 2009 avskaffades stoppregeln av regeringen, genom dåvarande miljöminister Andreas Carlgren. Detta motiverades med att lagen var otydligt formulerad, och att naturvårdsintressen skulle tillvaratas genom andra bestämmelser.
Frågan är kontroversiell, och kritiker menar att skyddet för områden som Bunge försvagades kraftigt av lagändringen. Frågan debatterades nyligen i riksdagen.
Riksdagsdebatt om kalkbrytningen i Bunge
Även Studio Ett i Sveriges Radio P1 tog upp frågan den 31:e augusti.
Studio ett om protesterna i Ojnareskogen
År 2009 kom en ny dom i ärendet. Mark- och miljööverdomstolen valde en annan linje, och Nordkalk fick tillstånd att öppna det nya kalkbrottet i Bunge. Men både miljöorganisationer och det statliga Naturvårdsverket överklagade domen, och konflikten fortsatte.
Den 9/7 2011 sände Naturmorgon Elin Lemels reportage om de rättsprocesser som ledde fram till att Nordkalk fick tillstånd att öppna den nya täkten.
I samma sändning kunde man höra vår reporter Lena Näslund, som besökte området för att få veta mer om naturen och konflikten. Här finns mycket bakgrundsinformation för den som vill sätta sig in i frågan. Programmet sändes 9/7 2011. Bästeträsk, nationalpark eller kalkbrott?
Bluttmo källmyr är ett våtmarksområde i närheten av den planerade täkten. Ingreppen i berggrunden kan medföra konsekvenser på grundvattnet, vilket i sin tur kan hota känsliga våtmarker som Bluttmo. I ett reportage som sändes i Naturmorgon nyårsafton 2011 berättar vi mer.
Under sommaren 2012 intensifierades konflikten, då Nordkalk fick tillåtlighet att påbörja anläggningsarbetet. Högsta Domstolen avslog begäran om inhibition (att Nordkalk skulle behöva vänta på att domstolen beslutade om att eventuellt ta upp målet igen).
Mellanskog började i augusti på uppdrag av Nordkalk att avverka i Ojnareskogen, som ligger i området. Detta möttes av starka protester, människor demonstrerade och ställde sig i vägen för skogsmaskinerna.
Under augusti månad utvecklades situationen snabbt. Polisen skickade förstärkningar till Gotland för att hantera protesterna, och situationen fick stor uppmärksamhet i medierna. I Naturmorgon 1/9 2012 sammanfattade Lisa Henkow läget.
Högsta domstolen (HD) har mottagit 21 överklaganden, men har avslagit kraven på inhibition (dvs att arbetet skall stoppas tills HD har beslutat om huruvida ärendet ska prövas). Den 17:e september tar domstolen ställning till om målet ska prövas.
Nordkalk säger sig inte se något hinder för att avverka skogen, eftersom de menar att det inte finns några frågetecken kring tillåtligheten för själva täkten. En eventuell prövning i HD kan bara påverka villkoren för brytningen, skriver Nordkalk på sin hemsida.
Mellanskog valde däremot själva att stoppa skogsavverkningen den 1:e september efter att bland andra Gotlands landshövding vädjat om att invänta besked från HD.
Just nu råder också oenighet mellan Nordkalk och Länsstyrelsen på Gotland. Nordkalk har nämligen meddelat att de avser att avverka 60 hektar skog, medan Länsstyrelsen menar att de bara har tillstånd att avverka 7 hektar. Länsstyrelsen har därför gett Nordkalk ett föreläggande om att redovisa sina planerade ingrepp, och tills dess är avverkning inte tillåten.
Nordkalk AB bemöter kritiken som riktas mot företaget och informerar om bolagets ståndpunkter på sin hemsida: Nordkalks sida om Bungetäkten
Gotlandsnytt (Sveriges Radio) har samlat sin bevakning av händelseutvecklingen i ett RSS-flöde: P4 Gotlands bevakning av Bunge-frågan
Naturvårdsverket, som är kritiska till täktplanerna och även har överklagat beslutet om tillstånd, har sammanställt domar och egna yttranden på sin hemsida: Naturvårdsverkets sida
Sidan kommer att uppdateras löpande
