Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Tar upp alla aspekter av naturen, från njutning till forskning.

Möte med ett rådjurskid

Publicerat onsdag 10 juli 2013 kl 09.18
Rådjurskid kan vara mycket oskygga. Foto: Jonny Johansson

Vuxna djur är nästan alltid försiktiga, ibland så skygga att man aldrig får se dem trots att man vet att de finns i närheten. Ungar, däremot, kan vara ganska nyfikna, och om man tar det försiktigt kan man få se dem på riktigt nära håll.

Såhär skriver Jonny Johansson i Kista:

Hej Naturmorgon,

Det här hände den 15:e Juni.

Jag var ute på Lördagsmorgonen för att fota. Snart märkte jag att det blåste i träden så jag tänkte "Jaha, det blir inte mycket med fåglar". Sedan såg jag hur högt gräset var så jag tänkte "Jaha, det blir inte några rådjurskid heller".

Det stod inte länge på än jag hörde Hackspettsungar på väg att lämna boet och ett antal bilder togs.
På väg hem såg jag i en ganska mörk skogsdunge något som rörde sig på höger sida. Jag tror först att det är en hare men när jag stannar och tittar ser jag ett litet rådjurskid som tappat bort mamman. Den pep lätt med typiskt kid läte (mer som en fågel än rådjur).
Jag börjar att ta bilder och måste skruva upp känsligheten på kameran för det var väl mörkt. En dam stannar bakom mig för hon undrar vad jag tittar på/håller på med. 

Jag står lite för nära kiddet med mitt teleobjektiv så jag börjar röra mig baklänges. Till min fasa blir kiddet nyfiken på mig och trippar mot mig så jag stannar. Då kommer en joggare på stigen som undrar varför damen och jag står som stenstoder. Kiddet tycker att joggaren är kul så han/hon springer fram och luktar på joggarens ben.
"Det blir en kul bild" tänker jag men när jag lyfter kameran upp igen springer kiddet fram till mig och jag är för nära att använda kameran.
Den luktar på mina ben, och sedan står den vid mig och spanar runt efter mamman. Den har till och med en fot på min sko. Jag hade kunnat böja mig ned och ta upp den men det gjorde jag naturligtvis inte.

Till slut får han/hon vittring på mamman och springer rakt in i buskaget och är borta.
Men helt borta är inte kiddet för det finns i damens, joggarens och mitt minne... samt i min kamera.
Mvh
Jonny i Kista

Av brevet att döma gjorde Jonny helt rätt. Ser man ett rådjurskid, eller andra djurungar, gäller det att vara försiktig. Speciellt i närheten av vägar och andra platser där det kan gå illa om djuret blir skrämt.

Vi rekommenderar att man backar undan en bit, håller sig tyst och stilla och väntar. Det kan hända att man inte får se mer än en rörelse eller en skymt, men har man tur kan man få uppleva ett möte på nära håll.
Tänk på att alltid respektera djuret. Gå inte närmare, se men inte röra är en bra tumregel. En kikare är guld värd när man inte vill störa!
Ibland kan det se ut som om ungen är övergiven, men med största sannolikhet finns föräldern i närheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".