Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Tar upp alla aspekter av naturen, från njutning till forskning.
Kråkvinkeln lördag 1 april 2017

Slut på smygandet

Publicerat lördag 1 april kl 07.30
Mikael Niemi: Smygandet behövs inte längre
(4:40 min)
Foto: Sveriges Radio

"Vi rör oss framåt, djuren hör oss och flyr. Och jag upptäcker något mycket oväntat. Att jag, en femtio plus-gubbe, kan röra mig mycket tystare än en ung, smidig tolvåring."

Mikael Niemi ser smygandet smyga iväg runt hörnet.

 - Nu smyger vi, säger jag till barnet.

Jag har sett något röra sig därframme i gläntan. Kan det vara en älgkalv som står och betar? Då måste kon också vara i närheten. Vinden ligger mot oss, djuren har ingen vittring på oss. Om vi går riktigt tyst kan vi kanske se dom.

Vi rör oss framåt, djuren hör oss och flyr. Och jag upptäcker något mycket oväntat. Att jag, en femtio plus-gubbe, kan röra mig mycket tystare än en ung, smidig tolvåring.

Jag har märkt det vid flera tillfällen. Barn idag kan inte längre smyga. Dom tycks helt enkelt aldrig ha lärt sig. Och det handlar inte om att undvika dom där klassiska torra kvistarna. Nej, dom sätter fram stövelhälarna vid varje steg, klonk, klonk, i stället för att mjukt pressa ner framfoten. Dom går med benen tätt ihop. Svisch-svisch prasslar deras byxben mot varandra, medan jag själv smyger en aning hjulbent med böjda knän. Dom andas fnys-fnys med sina trånga näsgångar medan jag drar in luften lååångsamt genom min halvöppna mun. Jag kan nåt som inte dom kan. Vad är det som hänt?

Att kunna smyga var för mina förfäder en fråga om mat. Såg du en harpalt måste du komma inom armborstavstånd. Skulle du meta bäcköring fick inte minsta vibration märkas när du sakta närmade dig stranden. Den som inte kunde röra sig tyst fick gå hungrig.

När jag var barn i nordligaste Norrbotten på sextiotalet hade det moderna samhället kommit med rock'n'rollmusik och mopedknatter. Men vi var fortfarande präglade av det gamla fångstsamhället. Vi smög när vi lekte, vi kände på oss att det var viktigt. Cowboy och indian gick ju ut på det. Eller kurragömma. Jag minns hur jag gömde mig mellan stockarna i ett timmerlass. Killen som sökte kom rakt emot mig, bara ett par meter bort. Jag tittade honom rakt i ögonen och höll mig absolut blickstilla. Och han fortsatte vidare, utan att ha upptäckt mig. Jag kunde knappt fatta det. En annan gång var jag sur på mina föräldrar för att jag inte fick se Helgonet på teve, den var för läskig. Men tystare än en mus lyckades jag krypa in under tevesoffan där min mor och far satt, ljudlöst hävande mig fram på armbågar och tår utan hasljud. Sen såg jag Helgonet mellan deras ben, en fantastisk upplevelse, jag minns att det handlade om ett sjöodjur som dök upp.

Men det roligaste var nog ändå spinkandet på hösten, när kvällarna åter började bli mörka efter sommarens ständiga midnattssol. Att få smyga runt och spionera bland häckarna i kvarteret, gärna på tjejer som spionerade tillbaka, och kanske få en blyg kram av nån i det skyddande mörkret ...

Idag är väl dom enda som tränar att gömma sej yrkessoldaterna. Och en och annan fågelskådare och fritidsjägare.

Jag slutar skriva och lyfter blicken från datorskärmen. Och plötsligt känner jag att nån står alldeles bakom mig. Jag vänder mej om och hinner skymta en vaksam, alldeles ljudlös varelse. Hon står där med sin pilbåge och betraktar mej, tiotusen år gammal. Nu vänder hon sig om och försvinner bort bland skuggorna.

Mikael Niemi

naturmorgon@sverigesradio.se

Mikael Niemi är 57 år gammal, växte upp i Pajala nära den finska gränsen, och bor där med fru och tre barn. Arbetar på heltid som författare och dramatiker. Debuterade 1988 med poesi och radiodramatik, har sedan dess skrivit romaner för både unga och vuxna. Mest känd är Populärmusik från Vittula som kom ut år 2000 och belönades med Augustpriset. Han går gärna i fjällen, fiskar och jagar och vistas mycket ute i den norrländska naturen. Åker mycket skidor, och lagar mat av lokala råvaror, gärna älgkött.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".