Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Stockholms län

Ekonomisk skiljelinje nord-syd

Publicerat måndag 9 maj 2011 kl 17.35
Fattiga och rika ibland alldeles intill varandra
(2:00 min)

Medan invånare i flera områden i norra delen av länet haft en stark ekonomisk utveckling de senaste tio åren, så har utvecklingen i den södra länsdelen inte varit lika stark. Det visar Sveriges radios stora undersökning av inkomster i olika postnummerområden.

Men det finns också några områden i södra Stockholm som haft en starkare utveckling.

– Hägersten och även Aspudden, Midsommarkransen avviker från det här mönstret av att bara ha fått en högre andel låginkomsttagare. Man kan tala om en uppgradering av inkomster och människor med en annan utbildning också som har flyttat in där, säger Elisabeth Lilja, som forskar om stadsutveckling och segregation vid Stockholms universitet.

En anledning till att fler med högre inkomster flyttar hit är att det i vissa delar av området finns villor som lockar barnfamiljer och så finns det sekelskifteshus, som är väldigt populära, och mycket service i området, enligt Elisabeth Lilja.

I Sveriges Radios stora undersökning har vi tittat närmare på vilka områden som hamnat högst och lägst på listan när det gäller medianinkomster 1999 och 2009. Högt upp på listan vid båda tillfällena hamnar flera områden i de norra delarna av länet, i bland annat Bromma, Danderyd och Saltsjöbaden i Nacka.

Men det finns också områden i södra länet där det går att se en starkare ekomonisk utveckling - och dit hör bland annat Hägersten. 1999 fanns tre av de områden där invånarna hade lägst inkomster i Hägersten, 2009 bara ett - och dessutom hade ett område i Hägersten slagit sig in på listan över de hundra områden med högst medianinkomster.

Men inkomstklyftorna i ett och samma område kan alltså fortfarande vara stora - och för att samhället inte ska bli för segregerat så gäller det att skapa förutsättningar för invånare med olika bakgrund att träffas, säger Elisabeth Lilja.

– Det handlar mycket om om det finns några mötesplatser. Om det finns en mötesplats, ett centrum, som kan fungera. Som drar till sig människor från alla olika delarna av den här förorten då kan det fungera bra och det kan uppstå de här kontakterna, säger Elisabeth Lilja.

Baris Kayhan
baris.kayhan@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".