Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Luftvägsinfektioner ökar

Publicerat måndag 7 november 2011 kl 15.01
Luftvägsinfektionerna ökar. Foto: Erik G Svensson/Scanpix.

Luftvägsinfektioner orsakade av bakterien Mycoplasma pneumoniae ökar kraftigt i landet. Både Göteborg, Umeå och Karolinska sjukhuset i Stockholm har påvisat mer mycoplasma än någonsin, skriver Smittskyddsinstitutet. En mycoplasmainfektion börjar normalt med förkylningssymptom. En tiondel av de smittade utvecklar lunginflammation. Utbrottet beräknas klinga av nästa år.

Mer om smittspridning och symptom

Smittan överförs som (luftburen) droppsmitta. Smittsamheten är stor och större utbrott kan inträffa i slutna enheter av typ militärförläggningar. Smittspridningen är också stor inom familjen, vanligt är att flera familjemedlemmar insjuknar efter det första fallet. Mottagligheten för smitta är hög i alla åldrar, genomgången sjukdom ger ingen bestående immunitet. Något kroniskt bärarskap finns ej beskrivet, men man kan utsöndra bakterien i många veckor.

Inkubationstiden är ganska lång, två till tre veckor.

Även om alla är mottagliga för smittan varierar den kliniska bilden med åldern. Små barn undgår ofta sjukdom helt eller blir kanske bara lätt förkylda. Med tilltagande ålder blir sjukdomssymtomen mer uttalade och i åldersgruppen 20–30 år är mycoplasma den vanligaste orsaken till lunginflammation.

Insjuknandet går ganska långsamt, heshet kan vara ett tidigt symtom. Hostan är i regel torr och retande. Huvudvärk är vanligt. En mycoplasmainfektion kan kompliceras av bland annat hjärtmuskelinflammation (myocardit), hjärnhinneinflammation (meningit) och sönderfall av röda blodkroppar (hemolytisk anemi). Det finns flera antibiotika som är verksamma mot mycoplasma.

Diagnosen ställs främst genom att påvisa specifikt bakterie-DNA i luftvägs- eller svalgprov med PCR-teknik. Antikroppar mot mycoplasma kan också påvisas i blodprov från den sjuke, dock tidigast efter några veckors sjukdom. Bakterieodling används ej i rutinen, den är alltför arbetskrävande och långsam.

Källa: Smittskyddsinstitutet

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".