Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Länet

Trycket på Brottsofferjouren ökar kraftigt

Publicerat måndag 6 augusti 2012 kl 03.00
Polisen numera skyldig att fråga brottsoffer
(2:42 min)
1 av 2
På Brottsofferjouren Stockholm Sydost har antalet ansökningar om stöd fördubblats det senaste året. Foto: Marc Femenia/Scanpix
2 av 2
Sven-Erik Alhem. Arkivbild.

Fler söker stöd och hjälp hos Brottsofferjouren, BOJ. Men resurserna är de samma.
– Det går inte runt på pengarna vi har nu, säger Monica Klitten som jobbar på BOJ i Stockholm Sydost.

I dag är Monica Klitten den enda avlönade på BOJ Stockholm Sydost där nästan 1 500 personer har sökt stöd hittills i år. Det är en fördubbling jämfört med samma period förra året, vilket sätter press på verksamheten.

Monica säger att vissa administrativa utgifter inte går att ändra på. En besparing skulle därmed innebära att BOJ i Stockholm Sydosts enda tjänst skulle dras ner.

– Hur den här verksamheten ska gå runt på en halvtid eller 75 procent, det blir ju ännu svårare. Det sätter ju ett extra tryck på våra volontärer, säger Monica Klitten.

BOJ Stockholm Sydost är inte den enda som känner av trycket. Av de 16 brottsofferjourer som Ekot har pratat med så vittnar alla utom en om kraftiga ökningar. Och från BOJ:s telefoncentral som är den riksenhet som förmedlar samtal till obemannade jourer så ligger ökningen på 25%.

Men det ökade trycket har en enkel förklaring. Från och med december förra året är polisen skyldig att fråga brottsoffren om de vill ha kontakt med en jour oavsett om det handlar om till exempel en mobilstöld eller ett rån.

Maria Agge på rikspolisstyrelsen säger att det inte ska vara upp till en myndighet eller en enskild polisman att bestämma vem som behöver stöd eller ej.

– Det här har vi ändrat ur ett brottsofferperspektiv så att fler ska få stöd och hjälp från andra organisationer, säger Maria Agge.

Brottsofferjourerna är till stor del en ideell verksamhet beroende av frivilliga volontärer som gör alltifrån att hjälpa till att skriva skadeståndsansökan till att följa med under en rättegång.

Sven-Erik Alhem, ordförande för BOJ:s riksförbund, säger att arbetet är betydande för rättsäkerheten och borde därför värdesättas.

– Det är enkla ting som kan ha en sån enorm betydelse för att man ska öka beredvilligheten att ställa upp som vittne och som målsägande, säger Sven-Erik Alhem.

Den nu expanderade verksamhet är något som BOJ strävat efter.

– Men i och med det krävs mer administrativa insatser. Insatser som kostar pengar, säger Sven-Erik Alhem.

De lokala verksamheterna lever i dag på mellan 30 000 och 670 000 kronor, men det räcker alltså inte.

Från BOJ:s sida vill man därför ha ett ökat tillskott från brottsoffermyndigheten, som tillsammans med landets kommuner är de som finansierar verksamheten.

Margareta Bergström, generaldirektör på brottsoffermyndigheten, säger att det ser mörkt ut.

– Den ideella verksamheten får ju väldigt stor del av fonden redan nu och det är svårt att tro att man kan öka den andelen helt enkelt. Man får nog snarare söka andra finansieringskällor, till exempel kommunerna.

På SKL, Sveriges kommuner och landsting, har man valt att inte trycka på kommunerna i fråga om bidrag till brottsofferjourerna.

– Vi ger inte rekommendationer av det slaget till våra medlemmar, med undantag i frågan om familjehemsplaceringar. Det är upp till varje kommun att besluta om det här, säger Sabina Wikgren Orstam, sektionschef för vård och socialtjänst på SKL.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".