Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lag om askdelning diskriminerar ickereligiösa

Publicerat fredag 27 juli 2012 kl 11.23
"Jag tycker att det inskränker på de medborgerliga rättigheterna"
(5:44 min)
Askgravplatsen på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm. Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Askgravplatsen på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm. Foto: Bertil Ericson / SCANPIX

Familjer i Sverige som vill dela på askan när en familjemedlem gått bort måste ansöka om tillstånd från Länsstyrelsen men det är i princip bara buddister och hinduer som tillåts göra det. Bland de som ansökte finns två svensk-japanska familjer varav bara en fick transportera en del av askan till Japan medan den andra fick avslag. För Ken Hakata, som inte fick dela på askan efter sin avlidne far, känns det negativa svaret från myndigheterna ytterst orättvist.

– För min del är det bara min mor som är kvar i Sverige, släkt finns i Japan.

Ken Hakata föddes i Sverige men hans föräldrar flyttade hit från Japan. När pappan plötsligt gick bort ifjol visste inte ens hela släkten i Japan att han varit sjuk.

– Eftersom min far inte hade sagt hur han ville att begravningen skulle ske, så visste vi inte om han ville vara här i Sverige eller i Japan, och då tyckte vi det var lämpligt att dela på askan och ha två punkter som man kunde minnas honom på. Vi valde kremering och trodde väl då att man bara kunde ta med sig en del av askan till Japan, men det var ju inte så enkelt.

Det är Paragraf 31 i den svenska begravningsförordningen som säger att aska endast får delas när det finns så kallade synnerliga skäl. Och lagen nämner att kvarlevor ska behandlas på ett pietetsfullt sätt.

Men för Ken Hakata och sin mor hade askdelningen väldigt lite att göra med religion, och Ken säger att han inte förstår varför lagen trycker på den punkten.

– Jag tycker att religion eller icke religion... de anhöriga borde väl få göra lite som de vill.

Länsstyrelsen i Stockholm bad först Hakatafamiljen om kompletterande uppgifter.

– Dom tryckte på några punkter som vi kunde komplementera med så vi kunde få det godkänt, men det var tydligen inte tillräckligt det vi skrev.

Familjen fick avslag.

Tio år sedan tog Länsstyrelsen i Stockholm emot fem ansökningar om askdelning. Ett årtionde senare har den siffran mer än fördubblats. 2011 inkom det 12 brev.

Bland papprena återfinns många indiska släktnamn - hinduer som vill sprida del av askan i den heliga Gangesfloden. Hinduer nämns i en revidering av lagen som en grupp, jäms buddhister, vars religion kan utgöra grund för att tillåta askdelning.

Bland ansökningarna från ifjol finns en till svensk-japansk familj. I detta fall en ung kvinna som var gift med en svensk man. Familjen har tackat nej till att framträda i radio, men bad att prästen Arne Wikström fick föra dess talan i frågan om varför askdelningen var så viktig.

– För japaner så är ju de döda väldigt viktiga. Man kan säga att de lever med de döda i många år. Man har askan i hemmet en stund sedan gravsätts den i regel i ett tempel.

Arne Wikström arbetade i Japan i sexton år och höll minnesgudstjänsten på svenska och japanska när den unga kvinnan lades till ro. Han höll många samtal med de japanska släktingarna som rest hit till Stockholm när kvinnan insjuknade.

­– I våra samtal där så sa de att de ville nog gärna ha med sig en del av askan till Japan och jag visste ju att askan är det allra viktigaste för dem så att de vet att de har kontakt med den här personen.

Arne Wikström hade aldrig hört talas om den svenska lagen.

– Nej, jag visste inte det alls. Jag trodde det var enkelt, men jag har ju förstått nu efteråt att det fodras synnerliga skäl.

Lagen gör inga undantag för kulturella skäl och nämner inte privata eller känslomässiga anledningar.

Lagen var nyligen i fokus när en amerikansk-svensk familj nekades rätten till askdelning. De hade inte heller religiösa skäl, men vann i Förvaltningsrätten på grund av en teknikalitet.

Den familjens representant, begravningsentreprenören Birger Signäs, är mycket kritisk till lagen.

– Man säger att det ska basera sig på stark religiös övertygelse och jag tycker väl personligen att det kan inte komma på en svensk domstol, i ett land där vi har religionsfrihet, att göra bedömningar vems religiösa övertygelse är stark eller inte. Jag tycker att det inskränker på de medborgerliga rättigheterna i ett land där vi har religionsfrihet.

Birger Signäs tillägger att med den lagstiftning som nu råder kan inte länsstyrelserna tolka den på ett friare sätt.

Prästen Arne Wikström säger att han inte förstår vad lagens syfte är.

– Ja, om jag visste det, faktiskt... Jag tycker det är lite förvånande. Jag tycker den ska ses över, för det här är ju rimligt i vår tid är vi ju många som sörjer dom döda och vi kanske behöver vår del. Det kan finnas fall när askan behöver delas.

Familjens ansökan, som i mycket större utsträckning än Hakatafamiljens brev talar om den religiösa bakgrunden till traditionen, godkändes av Länsstyrelsen i Stockholm.

Ken Hakatas familj nekades chansen att ta en del av faderns aska till Japan, där de istället höll en minnesstund. Ken Hakata säger att släktingarna där var förvånande att en restriktiv askdelningslag ens fanns i Sverige, och även han är kritisk.

– Jag tycker den är väldigt konstig och väldigt märklig. Men mest kan jag inte förstå varför den finns. Och varför vi inte fick göra det när vi hade ett hyfsat legitimt skäl enligt vår tycke.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".