Två års häktning – fall för HD
En 29-årig man som suttit häktad i snart två år för grova narkotikabrott begär nu att Högsta domstolen ska pröva om häktningstiden är rimlig, skriver Dagens Nyheter.
Sverige är ett av få länder som inte har en bortre gräns för hur länge en person kan sitta häktad. För detta har Sverige dragit på sig kritik genom åren från bland andra FN:s tortyrkommitté och Europarådets kommitté mot tortyr och inhuman behandling.
Även Advokatsamfundet har vid upprepade tillfällen påpekat att de långa häktningstiderna riskerar att sätta rättssäkerheten ur spel.
Det nu aktuella fallet handlar om en man som suttit häktad sedan december 2010. Han är misstänkt för inblandning i en mycket stor narkotikahärva och står åtalad för att 2009 ha försökt smuggla över 700 kilo kokain från Sydamerika till Sverige. Mannen förnekar brott.
– Utan att vara dömd har han avtjänat ett straff som motsvarar tre års fängelse, säger hans advokat Johan Eriksson till Dagens Nyheter.
Han begär att Högsta domstolen (HD) ska pröva om den långa häktningstiden är rimlig. HD har bett Riksåklagaren att yttra sig.
Vid omhäktningar har såväl tingsrätten som hovrätten accepterat förlängd häktningstid. Åklagaren i målet, Karin Bergstrand, har motiverat den långa häktningstiden med att mannen riskerar tio år i fängelse.
Tills nyligen hade mannen restriktioner, vilket innebär en slags isolering från omvärlden. Men trots att restriktionerna lyfts har ansvariga på Kronobergshäktet beslutat att han inte får träffa sina närmaste anhöriga utan övervakning.
– Även vi på häktet har rätt att meddela inskränkningar av säkerhetsskäl, säger häkteschefen Jörgen Nordin till Dagens Nyheter.
Advokat Johan Eriksson har anmält Kronobergshäktet till Justitieombudsmannen (JO) för behandlingen av hans klient i ljuset av domstolens beslut att mannen inte behöver hållas isolerad.
TT
