Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler får ersättning för att de varit oskyldigt inspärrade

Publicerat måndag 24 juni 2013 kl 05.00
Oskyldigt inspärrade
(1:29 min)
1 av 2
Justitiekansler Anna Skarhed, pressbild.
2 av 2
Richard Zamani. Foto: Peter Johansson/Sveriges Radio

Antalet personer som får skadestånd av staten för att de varit felaktigt frihetsberövade har mer än fördubblats på tio år. Det visar statistik från Justitiekanslern. JK, Anna Skarhed, säger att en förklaring kan vara att fler vet om att de kan begära skadestånd om de suttit oskyldigt inspärrade.

– Idag så tror jag att det är regel att en försvarare som har en klient som har blivit frikänd går in med en ansökan till JK, vilket jag inte tror var fallet för tio år sedan, säger Anna Skarhed.

Ska jag tolka det som att det är fler av dem som har varit frihetsberövade som vet om att de har rätt till skadestånd?

– Nu ställer du en sådan där fråga som jag ju borde kunna, tycker jag, svara på rakt av men ärligt talat så finns det idag inte någon undersökning gjord över detta.

År 2002 beslutade Justitiekanslern om skadestånd till knappt 800 personer som suttit anhållna eller häktade men sedan friats. 2012 hade antalet ökat till närmare 1700, alltså mer än en fördubbling.

De skadestånden kostade staten drygt 51 miljoner kronor förra året. Men JK vet inte om orsaken är att fler oskyldiga suttit inspärrade, eller om det är fler som vet att har rätt till skadestånd.

Den som varit frihetsberövad i en månad, och sedan visar sig vara oskyldig kan normalt få 30 000 kronor för lidandet. Sedan sjunker skadeståndet till 20 000 per månad.

Richard Zamani arbetar på X-Cons, en organisation för tidigare kriminella. Han säger att skadeståndet aldrig kan uppväga det lidande det är att sitta oskyldigt inspärrad.

– Absolut inte, det finns inga pengar i världen som det är värt att sitta häktad för. Absolut inte. Så nej, det tycker jag inte. Det är bara en symbolisk summa om du frågar mig, 20 000, säger Richard Zamani.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".