Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stockholms län sämst på organdonation

Publicerat måndag 8 juli 2013 kl 17.51
Foto: Bertil Ericson/Scanpix

Behovet av organ ökar i landet, men det gör inte antalet donatorer. Stockholms län hör till de län i landet som är sämst på att donera.
- Vi tror att det beror på bristande engagemang inom vården och brist på intensivvårdsplatser, säger Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet.

Det är inte viljan som saknas. Många är positiva till organdonation och har uttryckt sin åsikt i register och till anhöriga, ändå minskar inte köerna. Runt 800 personer i landet väntar på ett nytt organ.

Under första halvåret i år har 64 personer donerat sina organ. Det är ungefär samma siffror som tidigare år, trots att behoven hela tiden växer.

Orsakerna till det klena resultatet är flera, enligt Annette Richardson, enhetschef på Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning. Reglerna behöver ses över, men det krävs också bättre vägledning för sjukvården.
-Vi har pekat på ett glapp mellan hur många som kunde blivit donatorer och hur många som faktiskt blivit det. Det måste bli bättre, säger hon.

Utredning och riktlinjer

Socialstyrelsen ska nu ge ut riktlinjer till vården för att underlätta donationerna. Parallellt pågår en statlig utredning, som ska titta på regler, förutsättningar och rutiner för att få fler donatorer. Till 2015 ska utredningen vara klar.

Bra, men inte tillräckligt, tycker Håkan Hedman ordförande i Njurförbundet. Socialstyrelsen måste också ta reda på varför det är så stora skillnader mellan olika delar av landet.
-Stockholm och Östergötland är sämst i landet, även i Norrland och Skåne fungerar det sämre än i exempelvis Uppsala och Västra Götaland. Vi tror att det beror på bristande engagemang inom vården, och också på att det råder brist på intensivvårdsplatser, säger Håkan Hedman.

Brist på vårdplatser

För att organen ska kunna användas krävs att donatorn vårdas i respirator, men i exempelvis Stockholms län behövs intensivvårdsplatserna hela tiden för att rädda liv på akut sjuka patienter.

-Svårt sjuka läggs in på vanliga vårdavdelningar i stället för på intensivvårdsplatserna. Det beror på bristen på vårdplatser. Vi tycker att det är allvarligt att det sker så få njurtransplantationer, varje transplantation spar cirka 10 miljoner kronor under en människas liv i minskade kostnader för bland annat sjukskrivning. Därför tycker vi att landstingen ska ta sitt ansvar, säger Håkan Hedman.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".