Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenska spelföretag krossar konkurrenterna

Publicerat måndag 3 november 2014 kl 06.06
Dice: Det finns något i beteendet hos svenskar
(5:46 min)
Per Strömbäck, glad talesperson för den svenska dataspelsbranschen. Foto: Björn Lindberg/ Sveriges Radio

Svenska spel som Minecraft, Battlefield och Candy Crush har blivit enorma globala succéer. Men varför går det så bra för den svenska datorspelsindustrin?

Det är fest i den svenska spelutvecklarbranschen. För det går, som sagt, bra nu. De svenska spelutvecklarföretagen omsatte 6,5 miljarder förra året och branschen redovisar vinst för femte året i rad.

Men vad beror det på? Hur kan en bransch bara pekar uppåt år efter år och ha företag som kan nyanställa 100 personer inom ett och samma år? Allt det här utspelas i det lilla landet Sverige, där de flesta av spelutvecklarföretagen har adress: Stockholm.

Per Strömbäck är talesperson för den svenska dataspelsbranschen. Han har inga problem att gå till jobbet om dagarna.

– Jag har haft glädjen att rapportera omstättningsökninar på 76 procent ena året, 60 procent andra över, över 90 procent något år. Det är väldigt tacksamt att som branschrepresentant komma med sådana besked. Jag tror inte att någon annan har den förmånen bland mina kollegor, säger den glada talesmannen.

Men varför går det då så bra? Vi hälsade på spelutvecklingsföretaget Dice, som är den största aktören i Sverige, mätt i antalet anställda. Här arbetar ungefär 500 personer och för några år sedan köptes Dice av den amerikanska speljätten Electronic Arts.

Dice har framförallt gett ut den mycket framgångsrika Battlefield-serien och nu arbetas det för fullt med kommande Star Wars-spel.

Patrik Bach är kreativt ansvarig på Dice i Stockholm och han tror att den svenska spelframgången bland annat har med vår företagskultur att göra.

– Det finns något i beteendet hos svenskar, och då menar jag inte folk som är födda i Sverige. Vi har nästan 20 procent ickesvenskar här som har samma mentalitet. De jobbar inte här för att göra karriär i första hand utan för att man älskar att göra spel, Patrik Bach.

Är det inte så i andra länder också?

– Ofta känner vi att det är mycket mer politik utomlands. Det är mycket mer hierakiskt där man jobbar för att göra karriär, medan vi har en underlig förmåga att bara fokusera på produkten. Produkten ställs alltid först och då blir det ganska självklart en väldigt bra produkt.

Det är ett slags kynne och samtidigt en svensk företagskultur som Patrik Bach på Dice, pekar på här.

Men Linus Larsson, journalist som skrivit en bok om den svenska spelsuccen Minecraft, tror att hemdatorn i början på 80-talet har bidragit med ganska mycket.

– Kommodor 64 och hobbydatorer var väldigt stora i Sverige. Det gjorde att väldigt många fick en lust för programmering, för spel, för grafik och allt annat som krävs för att få skickliga människor som kan utveckla spel.

En som flyttat från Stockholm för att jobba med spel är Marie Mejerwall. Hon föddes här i mitten på 80-talet när hemdatorn tagit en självklar plats i flera av de svenska hemmen. Hon bestämde sig tidigt att hon ville arbeta med spel i nån form. Nu gör hon det.

Hon bor i Montreal numera där hon utvecklar datorspel och Marie Mejerwall tror att det svenska spelundret också kan förklaras med att vi, i grunden, är ett ingenjörsfolk.

– Svenska ingenjörer är väldigt duktiga. Vi har alltid varit i framkant när det gäller it. Vi har många bra tekniska utbildningar och hade färdigheterna och intresset, säger hon.

Men datorspel är ju inte bara problemlösning och programering. Det är ju färg, form, musik och berättande. Där tror Pim Holve, vd på företaget Expansive Worlds på Södermalm som ligger bakom spelet The Hunter, att Sverige har det väldigt förspänt.

– Jag ser en spelstudio som ett kreativt hus. Vi har konstnärer, vi har musiker och vi har ingenjörer samlade för att kunna bygga ett spel. Vi samlar egentligen ihop Sveriges traditionella styrkor och därför är vi så bra, säger Pim Holve.

Vi kan alltså förklara det svenska spelundret med den svenska företagskulturen, hemdatorns intåg, våra vassa ingenjörer och förmåga att länka ihop det kunnandet med det estetiska.

Men det säljs inte så många spel i Sverige om man jämför med till exempel USA, Ryssland och Tyskland. Ändå lyckas lilla Sverige, med den lilla marknaden, göra globala spelsuccéer som Candy Crush, Battlefield och Minecraft.

Den svenska dataspelsbranschens talesman Per Strömbäck tror att just den lilla marknaden är en del av förklaringen till varför svenska spel är så stora internationellt.

– Vi var tvungna att vända oss utåt väldigt tidigt. Det finns inte tillräckligt mycket publik i Sverige och Norden för att kunna tävla med de stora spelprojekten från utlandet. Vi vände oss tidigt till en global publik och fick ett försprång, förklarar Per Strömbäck.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".