Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Årets första femma till filmen Birdman

Publicerat fredag 9 januari 2015 kl 10.07
"Det här är kul, annorlunda och häftigt"
(4:09 min)
Michael Keaton i Birdman. Foto: Fox Movies.
Michael Keaton i Birdman. Foto: Fox Movies.

Filmåret 2015 börjar mycket bra. Både Birdman och Mommy får höga betyd av filmrecensent Björn Jansson.

Michael Keaton spelar en sliten skådespelare som är folkkär för sin actionhjälteroll som Birdman, men han sa nej till Birdman 4. Han vill göra teater på Broadway och bli älskad också av kritikerna. Men ensemblen på den lilla teatern suger och han håller på att ge upp, när en av skådespelerskorna säger att hennes kille kan hoppa in i pjäsen - en Broadwayhyllad skådespelare som kanske kan få pjäsen att blir en kritikerframgång.

Birdman är en svart komedi, med vindlande långa scener bakom scenen på teatern. Det är uppgörelser med älskarinna, fru och dotter och med de andra skådespelarna. Uppgörelserna med Edward Nortons Broadwayskådis är underbart dråpliga. Och Michael Keatons ex-hjälte kämpar verkligen i motvind.

Det här är kul, annorlunda, häftigt gjort - en film som kommer att hamna på min tio-i-topplista när året är slut. Jag ger Birdman högsta betyg, en femma.

Unge kanadensiske filmskaparen Xavier Dolan, 25 år, är här med sin sjätte biofilm. Hans nya film Mommy handlar om en mamma-son-relation som är av den knepigare sorten. Här pulserar det av både kärlek och frustration, av mjukhet och våldsamheter.

Diane har bestämt sig för att hämta hem sin son från ett statligt ungdomshem. Sonen, Steve, är impulsiv, oberäknelig och sätter ständigt Dianes tålamod på spel. Men hon kämpar och tar hjälp av grannfrun Kyla - en lärare som tvingats flytta för att följa med sin man. De blir en trio i både fest och vardaglig jävlighet.

Jag ger en fyra till Mommy. Det är en film som dröjer kvar, med spännande skådespel.

Angelina Jolie har regisserat dramat Unbroken om löparen och olympiern Louis Zamperini, som i andra världskriget hamnade på ett bombplan som sköts ned. I 47 dygn drev han sen runt på havet innan han plockades upp av japanerna och sattes i fångläger där han under lång tid torterades och fick slita hårt.

Det är det här som det mesta av filmen koncentreras kring, tiden när han passerat gränsen för vad en människa kan uthärda. Att han orkade överleva. På så sätt har Unbroken blivit en ganska plågsam krigsfilm, och som det är den välgjord.

Spoiler alert! Jag saknar mycket av tiden efter kriget. Hur var det möjligt att bli människa igen? Hur kunde han förlåta sina fångvaktare på det sätt han gjorde? Mitt betyg till Unbroken blir därför en trea.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".