Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Amel ger hopp åt könsstympade

Publicerat fredag 16 januari 2015 kl 09.58
"Tror att många lider i det tysta"
(2:36 min)
Meri Liljegren är överläkare på Kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm, där Amel-mottagningen ligger. Foto: Bita Eshraghi
Meri Liljegren är överläkare på Kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm, där Amel-mottagningen ligger. Foto: Bita Eshraghi

Många kvinnor som könsstympas får stå ut med smärtor och besvär hela vuxenlivet. Men det finns hjälp, på Amel-kliniken på Södersjukhuset i Stockholm. Radio Sweden har besökt kliniken.

– Det kan vara för trångt för att ha samlag, att man har ont när man har samlag, att det kanske finns ärrvävnad som ligger i vägen. Eller man kan ha vattenkastningsbesvär (besvär att kissa), det tar lång tid att tömma urinblåsan, eller att urinstrålen är flerdelad.

Meri Liljegren är överläkare på Kvinnokliniken på Södersjukhuset, där även Amel-mottagningen ingår. Amel betyder hopp på arabiska och mottagningen är den enda i landet med ett specialistutbildat team av kuratorer och gynekologer dit könsstympade kan vända sig, med både psykiska och fysiska besvär som stympningen kan föra med sig.

Meri Liljegren visar bilder från sitt undervisningsmaterial för blivande gynekologer. Det är hopsydda underliv, med ärr och blåsor.

– Här tittar vi på en bild på en kvinna som är infibulerad (könsstympad och ihopsydd, red anm.), där man har sytt ihop hennes underliv i ganska hög grad, man kanske har en slidmynning som är stor som ett pekfinger, och det är klart att ser man den bilden så förstår man ju att det inte går att ha samlag, man är inte i närheten av att kunna vara med om vaginal penetration.

Det finns flera typer av könsstympning, där man tar bort olika mycket av klitoris och ibland sys slidan ihop så att bara ett litet hål lämnas kvar. Det är sällan kunnig vårdpersonal som gör ingreppen, säger Meri Liljegren till Radio Sweden.

– De allra flesta som gör de här könsstympningarna är inte medicinskt skolade. Så ärret kan bli lite hur som helst. Ibland blir det lite öppningar här och lite öppningar där. Så det är inget ovanligt att det är flera öppningar.

Omkring 100 kvinnor söker vård på Amel-kliniken varje år. Många gånger handlar det om psykiska besvär, som post-traumatisk stress och tillitsproblem, och då finns även kuratorer. Men för de fysiska besvären genomförs ca 20 operationer om året.

 – Vi kan ta bort blåsbildningar som ofta kan finnas på platsen för klitoris. Vi kan korrigera bäckenbotten eller hur det har blivit sytt utanpå, och i mellangården efter förlossningar till exempel.

Men det vanligaste ingreppet är att man öppnar upp ett hopsytt underliv.

– Det stora flertalet är att vi gör sådana här så kallade öppningsoperationer, där man öppnar ett par centimeter, det handlar inte om att öppna upp alltihopa, utan bara ett par centimeter.

Men många många fler är drabbade än de som söker vård. Enligt Socialstyrelsens kartläggning är 38 000 flickor och kvinnor könsstympade i Sverige idag. Långt ifrån alla har fysiska besvär, men Meri Liljegren tror att många ändå inte söker hjälp.

– Jag tror att det är många som kan ha besvär och som lider i det tysta, därför att det är så man är van att leva. Man förstår inte att det här är något som man kan få hjälp med. Och man vet kanske inte alls att det finns hjälp att få, och vart man kan gå, säger Meri Liljegren, överläkare på Kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".