Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ekeröbor vill hjälpa flyktingbarn

Publicerat lördag 24 januari 2015 kl 08.00
Ekerö kommun: Unga flyktingbarn behöver bo i familj.
(1:43 min)
Björn Osberg och Åsa Trulsson.
Både Åsa Trulsson och Björn Osberg har egna barn men är öppna för fler. Foto: Robin Oljelund Kjellberg/Sveriges radio.

Fler människor borde öppna sina hem för att ta emot ett ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Det anser Ekerö kommun som ska ta emot minst 17 barn under 2015.

– Antalet ensamkommande flyktingbarn ökar och så kommer det väldigt många yngre barn vilket gör att vi behöver stöd av familjer på Ekerö, säger Louise Dagerholm som är socialsekreterare i kommunen.

Det är fullsatt i socialkontorets konferensrum och två av dem som som skrivit under intresselistan om att ta emot asylsökande flyktingbarn i sina hem är Ekeröborna Björn Osberg och Åsa Trulsson.

– Ja, jag bor ensam i ett stort hus med sex, sju rum, så jag tänker att varför skulle det inte kunna slå i några fler dörrar än bara min, säger Björn Osberg.

– Ja, kan man bidra på något sätt med den välfärd vi har här i Sverige så skulle jag gärna vilja göra det, tillägger Åsa Trulsson.

Gruppboende passar inte alla

Och det behövs fler som Björn och Åsa, tycker kommunen. Migrationsverket har bestämt att Ekerö ska ta emot minst 17 ensamkommande asylsökande flyktingbarn under 2015. Idag bor här elva stycken - de flesta av dem på ett gruppboende. Men det passar inte för tjejer eller yngre barn.

– Du kan inte bo på en institution om du kommer hit som elva- eller tolvåring. Då behöver du bo i en familj, säger kommunens barn- och ungdomschef Britt Marie Fransson.

Och vad gör ni om ni inte hittar familjehemsplaceringar för barnen?

– Då får vi leta i hela landet. Men jag tänker att det är likadant i hela Sverige. Alla letar efter det här nu, säger Britt Marie Fransson.

Björn vill bryta barriärer

Barnen kommer ofta från tuffa förhållanden i länder som Syrien, Somalia, Eritrea och Afghanistan. Kanske kommer de utvisas när de fyllt arton. Kanske kommer de inte ens ha ett gemensamt språk med dem de bor hos. Men språkfrågan är inget som avskräcker Björn Osberg.

– Det finns så mycket mer som förenar förutom det talade språket så det tror jag faktiskt inte blir ett problem, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".