Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Uthyrning i andra hand har gått sämre än väntat

Publicerat tisdag 3 februari 2015 kl 06.00
Professor Hans Lind: Bedömningen var helt fel
(2:00 min)
Professor Hans Lind medger att reformen är en besvikelse. Foto: Stian Lysberg Solum och Claudio Bresciani /TT
Professor Hans Lind medger att reformen är en besvikelse. Foto: Stian Lysberg Solum och Claudio Bresciani /TT

Reglerna för att hyra ut sin bostadsrättslägenhet i andra hand har ändrats flera gånger för att öka antalet tillgängliga bostäder. Men resultatet har inte alls blivit vad politikerna hoppades på.

P4 Stockholm har gjort ett förtydligande i texten. Det var Stockholms Handelskammare som beräknade att tiotusentals nya andrahandslägenheter skulle friställas av bostadsreformerna.

Fortfarande präglas bostadsmarknaden i landets större städer, och speciellt i Stockholm av stor brist och allt högre hyresnivåer.

29-åriga Linda har bott i andra hand i flera år och känner sig ständigt utnyttjad, säger hon.

– Det känns jättejobbigt. Jag och min kompis bodde i en lägenhet för 10 000 kronor i månaden. Det var ju inte vad de som ägde lägenheten betalade, det kan jag säga, säger Linda.

– Det sker alltid på villkor som bestäms av den som hyr ut, så är det ju. Det är väldigt påfrestande, och känns jättehemskt att ständigt i varje situation känna sig utnyttjad som hyresgäst.

Det var med det uttalade syftet att snabbt få fram fler lediga bostäder som den tidigare  Alliansregeringen, med dåvarande bostadsminister Stefan Attefall (KD) i spetsen, drev igenom flera förenklingar av reglerna för att hyra ut tomma bostadsrättslägenheter.

Bland förändringarna märks möjlighet att ta ut ren marknadshyra för att täcka lån och amorteringar - att kunna tjäna mer utan att skatta. En annan viktig, men inte så uppmärksammad förändring, blev att göra det svårare för bostadsrättsföreningar att säga nej till medlemmar som vill hyra ut bostaden. På det sättet skulle över 40 000 tomma lägenheter bara i Stockholm friställas, hävdade Stockholms Handelskammare, som baserade sina beräkningar bland annat på en undersökning gjord av opinionsundersökningsföretaget Skop.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH och en av arkitekterna bakom reformen, medger att utfallet blev oväntat magert.

– Det fanns ju de som trodde att det skulle komma ut jättemånga lägenheter, så många att hyrorna skulle kunna hållas nere och därför skulle man inte behöva bygga nånting. Så var det ju inte alls. Den extrema bedömningen var helt fel, säger Hans Lind.

De bostadsrätter som direkt omfattades av Alliansens regeländringar vara bara runt 7 000 visade det sig, och i realiteten har inte ens så många kommit att hyras ut.

– Det här har ju gjort att hyresnivåerna fortsätter vara höga. Ju färre lägenheter som finns att hyra, ju högre blir ju hyrorna. Det här är inte att betrakta som en långsiktigt hållbar situation, säger professor Hans Lind.

Linda som suttit fast i andrahandsträsket i flera år, håller med. Hon ser idag inga möjligheter att nånsin kunna spara tillräckligt för att köpa en bostad.

– Det finns inte på kartan, säger hon. Det  handlar i själva verket om att känna nån som känner nån som kanske ska resa bort. Och att aldrig nånsin kunna spara ihop till en kontantinsats. Det känns mer än hopplöst, säger Linda.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".