Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler barn utreder sin könsidentitet

Publicerat fredag 16 oktober 2015 kl 05.46
"Känns liksom som ett fängelse"
(2:27 min)
Linnea var 8 år när hon bestämde sig för att klä sig i klänning till vardags. Foto: Ylva Bogegård/SR
1 av 2
Linnea var åtta år när hon bestämde sig för att klä sig i klänning. Foto: Sveriges Radio.
Linnea bytte namn från Linus. Foto: Sveriges Radio.
2 av 2
Linnea bytte namn från Linus. Foto: Sveriges Radio.

Det har skett en kraftig ökning av barn och unga som söker vård för så kallad könsdysfori - upplevelsen av att tillhöra det andra könet.

Till Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, den mottagning i landet som tar emot barnen, har antalet remisser tredubblats de senaste två åren.

Linnea, som är åtta år, är född i en pojkkropp men lever idag som flicka.

– Jag känner mig som en tjej fast jag är ju en kille. Om jag går in på tjejernas omklädningsrum känns det konstigt, går jag in på killarnas omklädningsrum känner jag mig som en tjej.

Vården får in allt fler remisser från barn och unga som upplever att de tillhör det andra könet. På Barn- och ungdomspsykiatrin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus har antalet remisser tredubblats bara under de senaste två åren.

2013 fick man in 30 remisser och man beräknar att när det här året är slut ha fått in runt hundra.

Louise Frisen är läkare och docent i ungdomspsykiatri vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.

– Att det ökar så pass mycket finns det bara spekulationer om vad det beror på. Det skulle kunna bero på att det är personer som inte tidigare haft kännedom om att den här möjligheten finns.

– Det skulle också kunna vara en sänkt tröskel utifrån andra faktorer i samhället tillexempel att de här fenomen uppmärksammas alltmer och att det blir nåt som fler ungdomar väljer att utforska som en del i sin identitetsutveckling.

Men det är inte bara i Sverige man kan se en ökning. Det ser likadant ut i andra länder.

– Frekvensen är ungefär densamma över hela världen. I Holland, där det är dubbelt så många invånare som Sverige, är det dubbelt antal inkommande remisser. Det är likvärdiga siffor i England.

När barnen kommer i puberteten kan man bromsa utvecklingen till man/kvinna för att sedan ge hormoner och eventuellt göra en könskorrigering.

Åttaåriga Linnea går nu på utredning.

– Det bästa med att vara jag är att jag liksom kan vara jag. Det jobbigaste är att jag har blivit född lite annorlunda, för jag önskar faktiskt att jag är i en tjejkropp istället för att vara fast i en killkropp hela tiden.

Känns det som om du är fast i en killkropp?

– Det känns liksom som ett fängelse. Alltså jag vill ha en kropp som en tjej, inte en kropp som en kille har.

Hör mer om Linnea i P4 Dokumentär eller i appen Sveriges Radio Play.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".