Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hundratals klagar på skolskjutsen - varje månad

Publicerat tisdag 19 januari 2016 kl 06.29
"Eleverna reagerar knappt längre"
(2:46 min)
Skolskjuts. Foto: JanErik Henriksson/TT
Foto: JanErik Henriksson/TT

Det är fortfarande många som klagar på att skolskjutsarna i Stockholm inte håller tiden. Under hösten har kommunen fått ta emot mer än 80 anmälningar i veckan.

Under höstterminen 2015 var det en pojke som fått vänta ett 40-tal gånger, mellan en halv timme och en dryg timme varje gång, säger Maria Wedin elevstödjare vid Snitz skolor som sköter skolans kontakter med företaget Samtrans.

– Jag hade en elev som under första halvan av förra terminen kom försent tre dagar i veckan, säger Maria Wedin, elevstödjare vid Snitz skolor. På skolan går många barn med särskilda behov som har svårt att resa till och från skolan och därför har skolskjuts.

Under perioden augusti till november förra året fick Stockholm stad ta emot 1 334 klagomål från skolor eller föräldrar, som gällde skolskjutsar. Det innebär ett genomsnitt på 336 klagomål i månaden eller nästan 3 klagomål per dag, helger inräknade.

Dessutom kan vart och ett av klagomålen gälla flera tillfällen av exempelvis, förseningar.

Enligt såväl kommunens tjänstemän som Maria Wedin, gäller även de flesta klagomål just förseningar.

Hur reagerar den eleven då?

– Uppgivet. Nu har de blivit så vana att de knappt reagerar längre. Men de kan vara förtvivlade för att de har bestämt med någon kompis hemma eller att de ska iväg på någon aktivitet som de missar. På morgonen kan det ju bli så att de tappar koncentrationen. Det är ju inte bara den tid de förlorar på morgonen utan också att de får en dålig start på dagen, säger hon.

Skolskjutsarna i Stockholm sköts av transportföretaget Samtrans som direkt efter att de vann upphandlingen i juli 2014 fick hård kritik för försenade och rentav inställda skjutsar.

Strulet då ledde till hundratals klagomål på företaget som svarade att problemen kom av att ett nytt system för beställningar och att de som gjort beställningarna gjort missar. Dels skulle skolor och anhöriga ha missat att göra beställningar i tid, dels skulle många beställningar ha varit ofullständiga.

Trots det, lovade man att det skulle bli bättre till hösten 2015 och meddelade att man köpt in extra bilar under perioden, förstärkt växeln under samtalstoppar och installerat ett system som skulle göra det lättare att själv boka och avboka resor.

Men klagomålen på skolskjutsarna har trots det fortsatt.

Även handikapporganisationerna har tröttnat på situationen och skrev för en knapp månad sedan ett brev till kommunen där de begärde att avtalet med Samtrans sägs upp.

På Snitz skolor ser rektorn, Kerstin Zetterlund se hur förseningarna kan komma att bli en resursfråga för skolan, då elever måste ta igen förlorad undervisning och lärare gå på övertid.

– Vi måste ju se till att de får tillräckligt mycket med undervisning och kommer de inte i tid, och på vissa pass aldrig dyker upp, ja då måste ju vi ge eleverna mer undervisning.

Och hon berättar om hur hon haft lärare som fått sitta kvar på övertid i väntan på skolskjuts, då de inte kan lämna eleven ensam i skolan.

Även hon önskar att kommunen agerade.

– Det känns ju tröstlöst. Vi måste försöka se till att kommunen tar någon slags ansvar för hur det fungerar, säger hon.

När vi frågar Samtrans vd Jan Pelli, menar han däremot att de ansträngningar som gjorts betalat sig och att företaget lever upp till kraven i avtalet. De körningar som går fel är få i förhållande till hur många som görs totalt, säger han.

– Jag tror att mycket handlar om att vi har haft utmaningar tidigare, då vi bytt det här avtalet, och det har blivit nya rutiner och andra nya saker runt omkring. Jag ser ju att vi har blivit mycket bättre. Men för de som råkar ut för förseningar, det är jag oerhört ledsen. Så ska det inte vara. Men det kan finnas olika anledningar till att det blir förseningar, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".