Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Man måste leva som man lär"

Publicerat onsdag 6 april 2016 kl 16.03
Journalistförbundet: Visar på okunskap om meddelarfrihet
(2:00 min)
Texten i Powerpoint-presentationen från SR-avdelningen
1 av 2
Texten i Powerpoint-presentationen från SR-avdelningen
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson. Foto: Tor Johnsson
2 av 2
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson. Foto: Tor Johnsson

Efter P4 Stockholms rapportering om att flera anställda på Sveriges Radio fått information om att de inte får ha kontakt med pressen så reagerar nu Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.

Nordling menar att det rentav kan vara skadligt för det förtroende som människor har för media om medarbetare på ett mediebolag själva upplever att de är belagda med munkavle.

– Jag tror att det handlar om att man måste leva som man lär. Som reporter är man beroende av att folk vågar använda sig av sina rättigheter. Om man då verkar i ett företag som själv inskränker dem på ett eller annat sätt så är det klart att det blir ett problem, både i det egna rättsmedvetandet och i trovärdigheten gentemot de källor man är beroende av, säger Jonas Nordling.

I morse kunde Stockholmsnytt berätta att en grupp anställda på en SR-avdelning i Stockholm på ett möte fick se en Powerpoint-presentation med en text som löd så här:

"Ingen medarbetare får ha kontakt med press, inklusive SR, utan all presskontakt hänvisas till Anders Lindholm."

Anders Lindholm, den ansvariga chefen på den kritiserade SR-avdelningen Teknik och IT, säger att det val fel att uttrycka sig så.

– Det är en felaktig formulering. Våra medarbetare är inte belagda med munkavle. Jag behöver rätta till de felaktigheterna tillsammans med mina medarbetare, säger Anders Lindholm.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling tycker att det är ett gott tecken att man tar tillbaka uppmaningen till de anställda om att inte prata med media, men menar samtidigt att händelsen är anmärkningsvärd och det visar på okunskap om meddelarfrihet. Sådant är vanligare på privata bolag som inte sysslar med journalistik.

I dag omfattas inte anställda i privat sektor av meddelarskyddet - där är det fritt fram att efterforska vem som läckt information till media. I offentligt finansierad verksamhet däremot är meddelarskyddet starkt och det finns ett efterforskningsförbud.

Däremot är det lite si och så med kunskapen hos de offentligt anställda om att de kan tipsa medier om exempelvis oegentligheter, säger Jonas Nordling.

– Många människor känner inte till att man har rätt att meddela sig till en redaktion och att om man gör det i offentlig verksamhet så har arbetsgivaren ett förbud mot att efterforska vem som lämnat informationen. Den kunskapen är inte total, säger han.

– Jag kan säga att det är få jobb överhuvudtaget som bygger på en avgörande granskning och som inte i grunden har byggt på att det finns en meddelarfrihet i Sverige, säger Jonas Nordling.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".